Vecka 18: Läsrapport

Den här veckan inleddes med intensiv läsning av John Ajvide Lindqvists Lilla stjärna – oj vad bra den är. Nu är det rätt många dagar sen jag la den ifrån mig men den stannar ändå kvar och gnager… För er som ännu inte läst den eller som vill ha mer så finns den här lilla trailern:

Det finns dessutom en officiell spotifylista till boken – sånt gillas: spotify:user:jennyb:playlist:6qIockUmjVVBnUe0EVe2Qa

Christoffer Carlssons Fallet Vincent Franke har jag också läst i veckan och haft extremt blandade känslor inför. Den är stark men någonting saknas också – ska försöka samla mig kring vad det är som saknas innan jag recenserar.

Jag har också läst min första Joyce Carol Oates den här veckan! Så långt inne det satt… Det blev Mörkt vatten som jag tyckte mycket om och jag fick verkligen mersmak på hennes böcker även om jag förstått att hon är ojämn.

Vid sidan av Lilla stjärna som är veckans höjdpunkt har jag läst en annan helt fantastisk bok – Båten av Nam Le. Jag hittade slutligen en novellsamling som man inte kan snabbläsa igenom utan som kräver sin tid. En novell om dagen har jag läst och vissa av dem tänker jag läsa om på direkten för att verkligen få fatt på dem. Fantastisk, fin – underbar.

Projekt bokhyllan: A

För några veckor sedan bestämde jag mig för att göra en totalgenomgång av alla böcker i bokhyllorna. Efter inköp av nya hyllor och en lätt utrensning av dubletter och sånt som aldrig kommer att läsas så har jag kommit igång på riktigt. Så jag presenterar: mitt bokhylleinnehåll på bokstaven A*

Adams, Douglas Liftarens guide till galaxen
Ajvide Lindkvist, John Låt den rätte komma in
Ajvide Lindkvist, John Hantering av odöda
Ajvide Lindkvist, John Pappersväggar
Ajvide Lindkvist, John Människohamn
Ajvide Lindkvist, John Lilla stjärna

Alakoski, Susanna Svinalängorna
Ali, Tarek Bush i Babylon
Almqvist, CJL Drottningens juvelsmycke
Andersson, Dan Posthuma noveller
Andersson, Dan Romaner
Armstrong, Karen Historien om gud
Asimov, Isac  Jag robot
Asimov, Isac  Nemesis
Asimov, Isac Nightfall
Asimov, Isac Lucky star på mercuris
Austen, Jane Stolthet och fördom
Austen, Jane Förnuft och känsla
Austen, Jane Mansfield Park
Austen, Jane Emma
Austen, Jane Mansfield Park (eng)
Austen, Jane Persuasion
Austen, Jane Northanger Abbey (eng)
Austen, Jane Emma (eng)

Austen, Jane Sense and Sensibility
Austen, Jane Pride and Prejudice

Austen, Jane & Smith, Seth Grahame Pride and Prejudice and Zoombies
Austen, Jane & Winters, Ben H. Sense and Sensibility and Seamonster
Auster, Paul New York-trilogin
Auster, Paul Illusionernas bok
Auster, Paul Den röda anteckningsboken
Auster, Paul Man in the Dark

Det är mycket Austen, Auster och Ajvide här kan jag konstatera. Det är lite lustigt att flera av mina absoluta  favoritförfattare hamnar under bokstaven a. Praktiskt också eftersom det är enklare att sammanställa när författarna är desamma 😉 Vi har ju en del Asimov också vilket jag dock är helt oskyldig till – det är makens favoriter som jag ännu inte läst, men någon gång ska det väl bli tid för det också…

De fetmarkerade titlarna har jag läst men allt det andra väntar på min uppmärksamhet. Vad ska jag läsa först? Har ni några favoriter bland de a-böcker som jag ännu inte läst?

* Jag begriper ju också att ni inte har så otroligt stor behållning av dessa blogginlägg men för att sätta press på mig själv så att den här genomgången blir av så har jag ändå bestämt mig för att det blir en bokstav i veckan och att den ska redovisas här. Så hav överinseende!

Onda bibliotekarier!

Bibliotekarier är lite av en bristvara i böcker, filmer och tv-serier. Visst huvudpersonen i Tidsresenärens hustru är bibliotekarie men hur cool är han egentligen? Giles i Buffy the Vampire Slayer bär naturligtvis bibliotekariefanan högt men han är väldigt ensam – och en smula stereotyp 😉

Men nu – äntligen – drabbas världen tydligen av en ond bibliotekarie. Det är väl egentligen inte min genre men det är nästan så jag måste läsa Alcatraz versus the Evil Librarian – undrar om jag kan få inköpsansvariga på biblioteket att intressera sig?

En hel del att se fram emot

Såhär när våren börjar komma igång på allvar har den här boknörden börjat fundera lite kring höstens bokutgivning… Flera förlag har börjat flagga för höstens böcker och där finns minsann mycket att se fram emot.

Som värmlänning med rötterna i Hagforstrakten ser jag fram emot Ninni Schulmans deckare Flickan med snö i håret som utspelar sig just där och kommer på Forum i augusti. Norstedts har också en spännande höstutgivning där jag ser mycket fram emot nya böcker av bland annat Maria Sveland och Inger Edelfeldt. Dessutom kommer nytt från Peter Høeg och Torgny Lindgren.

Vad ser ni fram emot bland höstens böcker?

Böckerna som formade Hitler

Det här är en nördbok. En bok för boknördar och en bok om en boknörd.

En tanke som är förledande och förförisk för en boksamlare som jag är naturligtvis att böcker ger lärdom och alltså borde leda till visdom och i förlängningen förståelse för andra och empati. Adolf Hitlers omfattande boksamlande motsäger dock en sådan tes eller förhoppning rätt bestämt. Och Hitler samlade inte bara på böckerna – han läste dem också, antecknade, diskuterade och förvandlade till ideologi och praktik.

Den allra största och viktigaste lärdom jag tar med mig efter läsningen av Rybacks bok är att Hitler naturligtvis inte uppstod ur intet. Hans idéer fann näring och slog rot av en anledning. Det fanns oerhörda mängder av böcker om herrefolk, rashygien och judehat för Hitler att botanisera i. Det fanns oändliga mängder av inspiration som Hitler använde sig av för att utforma sin framgångsrika politik.

När jag säger att det här är en nördbok så gör jag det eftersom min största känsla är en igenkänning av den upprymdhet  Ryback låter ana när han beskriver sitt möte med de delar av Hitlers bibliotek han får gå igenom där nere i bibliotekskällaren. När han rör vid dem. Historia så påtaglig, inom räckhåll…

Ryback skriver i slutet av boken att ”samlaren inte bara bevaras i sina böcker, hans liv står också skrivet på deras sidor (s. 267)”. Och det är också så han använder samlingen – för att beskriva Hitlers liv och utveckling från första världskrigets skyttegravshelvete till bunkerns instängdhet. Det är ett effektivt berättargrepp men luckor och undringar finns fortfarande kvar. Vilka andra böcker fanns i Hitlers bibliotek än de i boken nämnda? Läste han dem? Älskade han?

Det här är en bok för boknörden, historikern, den som intresserar sig för tysk-, europeisk, världs-historia. Den som är intresserad av Hitlers psyke, nazismens framväxt och utveckling under 1900-talets första hälft. Det är dessutom något för den som vill veta varför Hitler egentligen föredrog Shopenhauer framför Nietzche (filosofinördar?)… Det är helt enkelt en bok som ganska många skulle kunna ha intresse av att läsa – kanske behöver man inte ens vara särskilt nördig, kanske räcker det med normalintresserad..?

Läs också vad andra skriver om boken: Expressen

Böckerna som formade Hitler. Fürerns bibliotek är utgiven av bokförlaget Natur & Kultur. Utgivningsår: 2010.  Originaltitel: Hitler’s Private Library. Översättare: Emeli André, Sofia Boda.

Sookiebonanza

Efter det innehållande Lilla stjärna så var paketen som damp ner i min postlåda idag vårens mest efterlängtade. Inte bara dök den senaste Sookie Stackhouse-romanen Dead in the Family upp utan också de tre första delarna i månpockets nyöversatta nyutgivning av hela serien!

Min tanke är att inleda en liten omläsning nu för att tvätta bort True Blood-intrycken och gå in i bokvärlden igen. Inledningsvis gör jag det via pocketarna samtidigt som jag då får jämföra översättningen mot den förra (katastrofala).

Jag har hela tiden tänkt att jag ska spara Dead in the Family ett tag tills jag helt och hållet kan försjunka i den men jag vet inte om det går. Någon vecka kanske men det kliar i fingrarna efter att få öppna och läsa, läsa, läsa tills jag vet hur det går för den här gången och får vänta tills nästa år på nästa dos… Det är lustigt med de här serien hur barnslig den gör mig. Jag läser så otroligt mycket annat som på många plan är bättre litteratur men det är ändå de här böckerna jag blir helt pirrig av när de dyker upp. Alla måste få ha sin last antar jag 🙂

Vad ska man säga om omslagen förresten… Dead in the Family-omslaget är illustrerat av samma konstnär som alla de amerikanska förstautgåvorna – Lisa Desimini. Jag är väldigt kluven inför dessa omslag de är både fula och snygga på något komplicerat sätt. Jag tolererar dem helt enkelt 🙂 Bilderna på de första utgåvorna av Sookie-romanerna på svenska hade riktigt hemska tv-seriebilder på omslaget. Nu är det illustrationer som knyter till tv-serien men ändå lyckas vara egna. Klubb död-omslaget känns väl sådär men de andra är fina. Böckerna kallas ”kultböcker” i baksidestexten och i den traditionen passar bilderna bra. Det finns något 60-talskultigt över dem.

PS: Och någon professionell fotograf lär jag nog aldrig bli 😉 Ds

Depressiva filmtips

De senaste helgerna har ägnats åt rejält deprimerande dvd-tittning här hemma. För två veckor sen såg vi rejält dystopiska District 9 där utomjordingarna landat på jorden och inkvarterats i ett ghetto i Sydafrika. Filmen följer arbetet med att omlokalisera de utomjordiska och de händelsekedjor som tar sin början där. Otroligt svart och deprimerande men också välgjord och klart sevärd (också för den som inte är särskilt alien- eller sf-intresserad).

Förra helgen såg vi Hurt locker som är deppig på ett helt annat sätt. Mer än en gång gick tankarna till den superba Generation Kill. Det är 1 timme och 40 minuter andlös bombdesarmeringsspänning. Men också oändligt mycket mer i form av komplicerade känslor, funderingar kring manlighet, militärlivet och krig i största allmänhet.

Den här helgen blir det nog något lite mer lättsmält här hemma men alla ni som vill försjunka i deppighet och djupa funderingar kan anse er tipsade.

Bokfrågornas ABC 23

Veckans frågor ställda av Lilla O utgår från den kniviga bokstaven W:

Whisky brukar vara deckargubbars favoritdryck. Vem är din favoritwhiskeydrickare (eller favoritspritdrickare) i litteraturens värld? När jag först läste frågan kunde jag inte komma på en enda whiskeydrickare vilket jag förstås vet beror på min hjärnkapacitet snarare än bristen på whiskeyfantaster… Men så läste jag inledningsnovellen i Nam Les Båten igår och lärde känna en intressant, mänsklig och älskansvärd whiskeypimlare i huvudpersonen. Novellen heter Kärlek och vördnad och medlidande och stolthet och barmhärtighet och offervilja och är alldeles fantastisk.

Wienervals är en dans och jag vill att du berättar om en bok där det förekommer minst en dansscen. En viktig dansscen som, naturligtvis, kommer till mig direkt är den där Elizabeth och Mr Darcy först dansar med varandra på balen i Stolthet och fördom. Deras härliga sarkasmer gör scenen obetalbar och viktig för resten av händelseförloppet. Den har gjort sig bra på film och tv också.

En massa författare på W poppade upp i mitt huvud när jag försökte komma på uppgifter på w. Vem är din favoritförfattare på W? Det finns nog två. Min absoluta favorit när det gäller deckare är ju sen länge Minette Walters. Sen är jag ju väldigt, väldigt förtjust i Oscar Wilde också.

Tänkte vända mig till älvdalskan för att få till det. Hoppas att den här sidan är korrekt och att wenndag betyder vardag. Vilken bok skildrar vardagslivet bäst? Fogelströms stadserie är ju en väldigt fin skildring av ett vardagsliv som är främmande för oss. Annars kommer jag att tänka på Elsie Johanssons serie om Nancy som är väldigt fin och väldigt vardaglig.

Hungerflickan

Jag överdoserade ätstörningsskildringar en gång i tiden. Det var under tonåren och den tidiga tjugoårsåldern då jag själv var en aning matstörd och letade sympati, inspiration och vad det nu var. Hillevi Wahls Hungerflickan är mitt enda återbesök i genren sen dess.

Usch vad jag känner igen mig i den här boken. Ok, mina föräldrar är inte missbrukare, jag har aldrig rest på ”kompissemester”  till Ibiza eller åkt som utbytesstudent till USA. Men jag har ändå varit där.

Hillevi Wahl fortsätter sin berättelse om Irmeli, som vi först mötte i Kärleksbarnet,  som nu är tonåring och bor hos sin frånvarande pappa som hon aldrig riktigt når. Hon är så gott som osynlig i skolan och obegriplig för sina skolkamrater. Som en sista utväg flyr hon till USA som utbytesstudent i hopp om att hitta någonstans att passa in och höra till. Hon hittar ätstörningen.

Jag vill gråta mest hela tiden jag läser samtidigt som jag skrattar åt dråpliga situationer. Jag blir starkt berörd av den här boken och hatar den ibland för hur den för mig tillbaka till sånt som jag gärna vill släppa och lämna långt, långt bort. Hillevi Wahl har skrivit en väldigt fin och viktig berättelse om allt det som ätstörningar är – dålig självkänsla, ensamhet, tomhet, självhat och skam. Jag skriver helhjärtat under på författarens inledningsord om önskan att sudda ut skammen – över oss själva och de val vi gjort. En gång för alla. Gör slut med skammen!

Hungerflickan är utgiven på Norstedts förlag. Utgivningsår: 2010.

Det var en god tanke…

… men i praktiken gick det väl sådär… Jag hade en tanke om att inte låna fler böcker nu förrän jag betat av lite av min läshög. Men jag fick så himla många spännande tips om novellsamlingar häromdagen och dem måste jag ju förstås kolla upp (i alla fall dem jag kunde få tag i på stört). Så slutresultatet blev två novellsamlingar, två romaner och en diktsamling (för den som till äventyrs är nyfiken på specifikt vad jag burit hem kan ni kolla i vill-läsa-listan). Och så Sofi Oksanens bejublade Utrensning. Den tänker jag nog vänta en stund med och skicka vidare till nästa i kön. Känner brist på läsmotivation när det gäller just den och just nu så det är bättre att någon annan får nöjet. Se där, ett beslut i rätt riktning i ett försök att hindra den totala boköversvämningen från att rulla in 🙂