Rensade lånehyllan lite i lördags. Det fick bli Skuggornas demon av Amelia Atwater-Rhodes. Boken är minst sagt behändig på sina 150 sidor ochden passade alldeles lagom för en sysslolös lördagskväll. Och så handlar den ju om vampyrer..
Tog reda på i efterhand att den är nummer två i en serie vilket möjligen kan ha spelat in på min upplevelse. Det känns nämligen ganska ytligt det hela. Personskildringen, storyn, vampyrlegenden – allt. Boken skulle med fördel ha kunnat var betydligt längre än den är. Jag saknar lite humor (som den i Sookie Stackhouse-böckerna) men välkomnar ändå mörkret. Med lite fördjupning skulle den här boken kunna bli minst lika populär som Stehenie Meyers böcker och dessutom skulle det troligen bli rätt rejält mycket bättre på många sätt. Så kort sagt: Jag gillar det här, skulle kunna gilla det ännu mer men inser att jag kanske skulle bli helnöjd om jag läste hela serien…