Mina bästa påskdeckartips

Det är förstås redigt märkligt det här att det ska läsas deckare till påsk, men förstås inte så mycket märkligare än något annat. I år kanske jag inte ägnar mig så mycket åt själva deckarläsandet under helgen, men jag tänker anstränga mig rejält för att tipsa er om riktigt bra spänningsläsning. De närmaste dagarna blir det en deckartext om dagen om allt från Dorothy Sayers till Elly Griffiths och Louise Penny (den heliga treenigheten i min deckarvärld). Idag tänkte jag dessutom ägna mig åt att tipsa om riktiga favoriter från förr, sånt jag tycker att du gott kan läsa i påsk och vidare.

Vi börjar med några serier.

Elly Griffiths serie om Ruth Galloway
Det här är böcker som man kan läsa för arkeologin, gåtorna och mordpusslandet, men allra mest har de att ge i beskrivningen av människor och relationer. Efter fjorton lästa böcker så är Ruth, Nelson, Cathbad och de andra kära vänner, på riktigt. Det här är en serie som måste läsas i ordning eller inte alls.

Alla delar finns kommenterade här: Flickan under jorden, Janusstenen, Huset vid havets slut, Känslan av död, En orolig grav, De utstötta, De öde fälten, En kvinna i blått, The chalk pit/Dolt i mörker, Den mörka ängeln, En cirkel av sten , Irrbloss och The night hawks. En text om senaste boken The locked room kommer här på söndag.

Tana French Dublin-deckare
Det här är inte den jämnaste av serier, men också när det inte glittrar så är det riktigt bra. Broken harbour är en av de bästa böcker som skrivits, men man gör klokt i att läsa de som leder en fram dit först.

Alla delar i serien finns kommenterade här: Till skogs, Okänt offer, Faithful place, Broken harbour, The secret place och Inkräktare.

Louise Pennys serie om Gamache och Three Pines
Det här måste vara den jämnaste bokserie som någonsin skrivits. Alla böcker är helt unika i sitt upplägg och sina teman, men de är genomgående alldeles oerhört bra (med möjligt undantag för seriens inledning). Ju längre in man kommer desto mörkare blir det vilket jag förstås älskar.

Alla delar i serien finns kommenterade här: Mörkt motiv, Nådastöt, Den grymmaste månaden, Ett förbud mot mord, Ett ohyggligt avslöjande, Begrav dina döda, Ljusets lek, Det vackra mysteriet, How the light gets in, The long way home, The nature of the beast och A great reckoning. Jag skriver om nästa del i serien, Glass houses imorgon.

Åsa Larssons Kiruna-deckare
Förra årets besatthet var när jag tryckte i mig hela Åsa Larssons serie om Rebecka Martinsson och de andra på bara någon månad. Det var tungt, jobbigt och alldeles, alldeles underbart.

Alla delar i serien finns kommenterade här:Solstorm, Det blod som spillts, Svart stig, Till dess din vrede upphör, Till offer åt Molok och Fädernas missgärningar.

Dessutom
Här följer några ytterligare tips, några av de bästa deckarna jag läst under de här åren med Fiktiviteter. Klicka på titeln för att komma till boktexten:
Järtecken och Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson.
Söta röda sommardrömmar av Christoffer Holst.
Flickor som skimrar av Lauren Beukes.
Dark places Gillian Flynn.
Och så var de bara en av Agatha Christie.
Brännaren av M.W. Craven.
Svart som natten av Ann Cleeves.
Vår egen lilla hemlighet av Ninni Schulman.
Medan mörkret faller av Anna Lihammer.
Stenarna skola ropa av Ruth Rendell.
Mordbyn av Andrea Maria Schenkel.
Någonting av Maria Lang, kanske Mördaren ljuger inte ensam eller Kung liljekonvalje av dungen, eller… Här hittar du den ultimata guiden.

Bild från Pixabay

Än skyddar natten

an-skyddar-nattenSvenska deckare läser jag sällan men den här veckan recenserar jag två, som jag gillar… . Vad ska då en svensk deckare innehålla för att tilltala mig? Karaktärer som engagerar. Samhällsanalys. Gärna historisk tid. Anna Lihammers deckare innehåller allt det där. Maria Gustavsson är en karaktär att sympatisera med, jag gillar också Carl Hell och en hel del av de återkommande birollerna. Till och med den rätt vidrige nazisten tycker jag lite synd om.

Det allra bästa är dock skildringen av ett infekterat Sverige i nazitysklands skugga. Ett land där rötan letar sig in i de finaste korridorerna och där hela samhällsstrukturen långsamt äts upp av det fula och hemska. Alla med vettet i behåll avskyr nazismen och Lihammer förklarar varför.

Ibland blir det lite för mycket, lite sådär overkligt som jag är rädd för när jag läser svenska deckare. Det är väldigt många som dör till exempel, sex stycken om jag inte missat någon och det tycker jag är lite i överkant för att jag ska gå med på det. Det var samma sak i första boken men jag låter det överskuggas av allt det andra som är så bra. Jag kommer absolut läsare vidare om/när det kommer en fortsättning

[su_note note_color=”#dafdf5″]
ÄN SKYDDAR NATTEN
Författare: Anna Lihammer
Förlag: Historiska media (2015)
Del 2 i serien om Carl Hell och Maria Gustavsson, del ett heter Medan mörkret faller.
Köp t.ex. hos Bokus och Adlibris.
Andra som skrivit om boken: Enligt O, Och dagarna går…[/su_note]

Medan mörkret faller

medan-morkret-fallerDen här boken läste jag eftersom min Kollo-kompisar utmanade mig att göra det. Som en del av vår årsutmaning om normbrytare och vidgade läsupplevelser. Jag läser sällan svenska deckare och de trodde att Anna Lihammers historiska deckare skulle kunna vara något för mig, något som jag inte skulle hitta till på egen hand. Och de hade rätt förstås, läs mer om det här.

De hade rätt, men de glömde att nämna hur sjukt obehaglig Medan mörkret faller är. Redan i början höll jag på att krevera, när den här mannen vaknar orörlig på en brits och någon börjar borra i huvudet på honom. Det skulle kunna vara det mest skrämmande jag läst. Och sen fortsätter det så med kroppar och blod och hjärnor i burkar och riktigt vidriga (levande) människor. Hemskt! Men bra. Mycket bra.

Och jag tycker mycket om såväl kommisarie Carl Hell som polissyster Maria Gustavsson. Jag tycker om det politiska, och uppgörelsen med mycket av det som var så fel i 1930-talets Sverige, det som vi aldrig riktigt gjort upp med. Den sociala ingenjörskonsten nr den gått överstyr, uppdelningen av människor, tvångssterilisering, rasbiologi – så mycket som vi fortfarande har att stå till svars för. I en roman som denna blir det oerhört klaustrofobiskt och hemskt att möta, det är omöjligt att värja sig. På det sättet har Anna Lihammer skrivit en bok långt bortom en bra deckare, den är en viktig uppgörelse med en tid också, och ett samhälle ur vilket vårt stammar. Det behöver vi prata om.

Jag vet inte om jag kan säga att jag nu kommer läsa tonvis av svenska deckare. Men jag kommer definitivt läsa Anna Lihammers nya som kommer i vår, och så ska jag nog våga mig på att ge Åsa Larsson en chans. Så får vi se var det leder.
[su_note note_color=”#fcfcf0″]
MEDAN MÖRKRET FALLER
Författare: Anna Lihammer
Förlag: Historiska media (2014)
Första delen i en serie
Köp t.ex. hos Bokus, Adlibris
Andra som skrivit om boken: Enligt O, Deckarhuset och missa inte min text på Kulturkollo där jag skriver mer om boken, utmaningen och läsupplevelsen![/su_note]