Klockan är 17:50 den 28 september 2012. Platsen är ett lagom stort hotellrum någonstans i Göteborg. Där och då sker det unika att den där fiktivitetermänniskan bestämmer sig för att skriva ett inlägg om bokmässan redan innan mässan stängt igen för året. I realtid, nästan. Världen håller andan i gemensam vetskap om att detta är första gången något dylikt ägt rum…
Ja, ja, ja. Mässan alltså… Igår var jag en sån däringa bibliotekarie och förgyllde mässan med min uppenbarelse i en, i mitt tycke, lite väl rosa t-shirt med texten Bibliotek Värmland på. Detta av den anledningen att mitt bibliotek är en del av just Bibliotek Värmland och att vi var nominerade till utmärkelsen Årets bibliotek. Och vi vann vilket gjorde bärandes av tröjan mycket trevligare och torsdagen till en höjdardag. Trots att jag klev upp halv fem på morgonen… Det blev en hel del seminarier under dagen, en del biblioteksrelaterat om bibliotekarieprofession och eböcker och sånt. Bäst var dock Magnus Lintonseminariet som fick mig inspirerad att äntligen läsa hans Cocaina som stått i bokhyllan sen den kom ut (känner att jag nog måste läsa allt han skrivit och kommer att skriva framöver). Kvällen avslutades med trevlig middag med arbetskamraterna och att jag stupade i säng vid halv tolv.
Dag två har inneburit hotellbyte och väldigt mycket mer mässpring. Jag har inhandlat pysselsaker till barnen och ansträngt mig hårt för att inte köpa en massa böcker. Och så har jag träffat Bokbabbel och Calliope Books, mycket trevligt förstås och mer tid för träffande av dem och andra bokbloggar blir det imorgon. Lunchen var inbokad med Enligt O-Linda och vi lyckades prata såväl bloggsamarbete som böcker (förstås) och en hel massa annat.

Och så köpte vi böcker hos English Bookshop (förstås igen). Vilka jag köpte ser ni på bilden, är oerhört sugen på att läsa dem allihop – Green för att
Linda gillade så mycket, Winterson för att
Helena fick mig att fatta att boken faktiskt är skriven för just mig och Smith för att handlingen inte går att motstå. Och så lyckades vi hitta litteraturscenen också och fick höra Jonas Gardell berätta om sin senaste roman (som är så mycket mer än en roman men i brist på andra ord så…). Linda har skrivit mer om det
här. Jag överdriver inte om jag säger att han var engagerat engagerande. Vi var några stycken som kämpade med tårarna… Jag har ju redan
recenserat boken och har egentligen inte mer att säga om den nu, jag känner att jag helt enkelt inte räcker till när det kommer till att lyfta fram hur viktig den är och hur arg, ledsen och förstörd den gör mig. Kanske när de följande delarna kommer, kanske har jag samlat mig då…
Nu sitter jag som sagt på hotellrummet och tänker ägna kvällen åt att äta choklad, läsa och se på tv. Typiskt hotellhäng alltså. Så himla skönt…