Abc-Morden av Agatha Christie

Häromdagen skrev jag i en text om en annan Agatha Christie-deckare (4:50 från Paddington) att den inte var hennes allra bästa, den här boken är nog faktiskt det. Tidigare har jag gillat Och så var det bara en allra bäst och trott att det var på grund av att varken Marple eller Poirot är med (de är som ni vet rätt irriterande), men nu förstår jag att det är för att den bryter mönstret och det gör också Abc-morden.

Handlingen i korthet: Poirot får ett brev om att ett mord ska begås i en stad som inleds med bokstaven A och mycket riktigt hittas en kvinna mördad i staden, hennes namn börjar på A. Ett nytt brev kommer om stad och person på bokstaven B. Och så vidare tyvärr. Det hela är väldigt obehagligt (jag brukar inte ha svårt att sova efter Christie-deckare, men här hade jag det) och krypande, man tror att man vet hur allt hänger ihop och till slut inser man att man inte hade en aning.

Agatha Christie är väldigt skicklig och det märks att hon gillar att skriva nytänkande deckare och bryta mot de konventioner hon verkar inom. Mitt bland konventionella (och bra) pusseldeckare som levererar det man förväntar sig så skriver hon något helt annat och man är som läsare helt bortkollrad. Jag älskar det!

ABC-MORDEN
Författare: Agatha Christie
Förlag: Albert Bonniers förlag (min upplaga 1982)
Översättare: Einar Thermænius
En Hercule Poirot-deckare

4:50 från Paddington av Agatha Christie

Jag drabbades av läsleda i december. Efter att julromanerna tappat sin dragningskraft (vilket de alltid gör allra senast till lucia) och jag inte kunde komma på vad annat jag skulle läsa. Då kom jag att tänka på den universallösning som är gamla deckarklassiker. Det brukar vara Maria Lang, men nu blev det Agatha Christie.

I 4:50 från Paddington är det miss Marple som är mästerdetektiven. Hennes väninna bevittnar ett förfärligt mord på ett parallellgående tåg på väg till miss Marple. Naturligtvis måste damerna nysta och reda ut och till slut lösa gåtan.

4:50 från Paddington är inte Agatha Christies bästa deckare, men hennes lägstanivå är galet hög och det går väldigt snabbt att bli indragen i mysteriet med kvinnan som mördas och försvinner. Visst anar jag att just hen är mördaren, men under historiens gång anar jag att varenda en är inblandad så det säger inte så mycket om min slutledningsförmåga eller Christies historiebyggande.

Läsleda botas lämpligt med deckarklassiker, det kan konstateras.

4:50 FRÅN PADDINGTON
Författare: Agatha Christie
Förlag: Bookmark (2013)
Översättare: Helen Ljungmark

Ellens val: Det nya livet av Helena Dahlgren

Ellens val: det nya livet är som en pralin – oerhört lättsmält och omöjligt att inte vilja ha mer av. Sen finns där lite flingsalt också i form av en lagom dos mörker. Det här är alltså perfekt avkopplingsläsning.

Ellen reser från sitt hem på landet in till staden. Hon ska ta reda på hur det står till med systern Isa som bor där med sin man och som inte hörts av på en stund. När hon kommer dit verkar ingen ha hört av vare sig Isa eller hennes man på ganska länge. Ellen står ganska handfallen, men träffar snart Gerda, en jämnårig flicka som tar henne under sina vingars beskydd. I Ljungsala får Ellen besöka biblioteket, hon träffar kvinnosakskvinnor och hon blir kär. Det är helt klart omtumlande alltihop.

Omtumlande för Ellen alltså, för mig som läsare är det väldigt vilsamt. Det känns bekant, men inte upprepande eller tråkigt. Jag vill förstås veta hur det ska gå för Ellen (och Isa!) och kommer läsa vidare i serien, men inte riktigt än. Jag tror jag sparar fortsättningen till en riktigt trött period, eller till sommarens semesterläsning. Det här är helt klart en serie att vila i.

ELLENS VAL: DET NYA LIVET
Författare: Helena Dahlgren
Förlag: Lovereads by Forum (2021)
Första delen i en serie.
Andra som skrivit om boken: Feministbiblioteket

Grim av Sara Bergmark Elfgren

Jag har med beräkning sparat på Sara Bergmark Elfgrens Grim. Av två anledningar där en var att jag ville inleda läsåret 2022 med en riktigt bra bok. Min huvudsakliga anledning till att vänta var dock att jag insåg att jag inte var psykisk stabil nog att läsa den när den kom. Jag testade lite då och förstod snart att det inte skulle vara bra för mig. Nu när tiden gått och läkt lite så blev det äntligen dags och jag är så väldigt glad över att den här boken finns. Grim är en bok som behövs eftersom den gör opratbara saker som psykisk ohälsa mycket pratbara.

Huvudpersonen är Kasper. Han delar namn med pappa Håkans bandpolare (som för det mesta kallade sig) Grim som dog under mystiska omständigheter nästan exakt tio år innan Kasper själv föddes. När Kasper börjar drömma om Grim och förstår att det finns ett band mellan dem är det inledningen på en lång och smärtsam mörkervandring mot något som kan bli förlösande eller katastrofalt.

Jag känner oerhört mycket med Kasper, men också med Håkan som vi lär känna i egna kapitel genom boken. Och så Grim som ingen av oss egentligen lär känna på djupet. Hela hans liv och hur det slutar gör mig så oerhört ledsen.

Jag är glad att Sara Bergmark Elfgren ger sig in i så oerhört stora projekt som detta. Jag förstår hur mycket research som ligger bakom inte för att det märks i texten utan för att det inte gör det. Hårdrocken, dödsmetallen, musiken och mörkret runt omkring spelar förstås stor roll, den är bakgrunden som behövs för att få fram berättelsen, men den är också viktig i sig själv. Jag har alltid gillat hårdrock och fascinerats av hårdrockarnas fascination för det kolsvarta och smärtsamma, det som finns vid sidan om och i oss. Men fascination är inte kunskap och kanske har jag inte lärt mig så mycket nytt nu när jag läst Grim, men jag förstår desto mer.

Det här är en berättelse om så mycket av det som ryms i våra vardagliga liv och så mycket vi bara kan tänka oss i ytterkanterna av det. Grim är ett ypperligt exempel på en ungdomsbok som är för alla och som talar till de unga jag som vi bär med oss oavsett hur länge sen det var som de var vi.

GRIM
Författare: Sara Bergmark Elfgren
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
Utspelar sig i samma universum som Norra latin
Andra som skrivit om boken: Dagens bok

The comfort book av Matt Haig

The comfort book är inte så mycket en feelgood-bok som en bok att söka tröst i när man mår riktigt dåligt. Eller lite dåligt i alla fall. Eller när man vilar efter att ha mått olika grader av dåligt kanske.

Delar av det här året har varit riktigt tunga för mig, jag har mått rätt psykiskt dåligt helt enkelt. Och det var när jag var längst ner i det hålet som jag hittade Matt Haigs The comfort book. Nu mår jag mycket bättre, men jag umgås ändå med boken dagligen. Jag är inte färdig med den och det kommer jag heller förhoppningsvis aldrig att bli.

The comfort book är ingen roman, ingen instruktionsbok, mer av en textsamling med korta stycken som manar till eftertanke. Här finns en mening på en sida som väcker en tanke, en kort berättelse, ett minne, en låtlista, ett citat. Allt som finns i den här boken är en gåva från någon som vet hur depression, ångest och tröttheten som följer känns. Det är nog det som hjälper mest. Jag känner att den här boken är skriven av någon som bryr sig om och vill att jag ska må bättre. Därför fungerar det.

Det här är en bok att läsa lite i taget, oavsett hur man mår. Att reflektera över livet, tacksamheten och perspektiven mår man alltid bra av.

THE COMFORT BOOK
Författare: Matt Haig
Förlag: Penguin (2021)

Inferno i snö av Marie Bengts

Jag har länge sneglat på Marie Bengts 1950-talsdeckare om modeskaparen Hannah Lönn. Möjligen främst för att de viskar om att arvet efter Maria Lang upprätthålls, men också för att jag hört mycket gott om dem. Ändå var det först när juldeckaren Inferno i snö kom som jag gjorde slag i sak.

Inferno i snö är verkligen hänförande trevlig, på precis det där pusseldeckaraktiga Langsättet. När Hannah och hennes faster Lilly hamnar mitt i snöfåken på Öland tvingas de ta skydd på gården Hallerum och det de upplever där är verkligen många grader av galenskap. Folk driver livslånga agg, bråkar om småsaker, gömmer cigaretter för varandra, mördar och mördas och skrattar sådana där galna gärningsmannaskratt. Det är alldeles ljuvligt och inte en enda gång innan sanningen uppdagas gissar jag att den ser ut som den gör.

Jag kommer absolut läsa mer av Marie Bengts, jag ska bara kasta mig över Tragedi på en lantkyrkogård av Maria Lang först, jag drabbades av ett plötsligt längt 😉

INFERNO I SNÖ
Författare: Marie Bengts
Förlag: Albert Bonniers förlag (2021)
Tredje boken i en serie, men den första jag läser av författaren.

Tio underbara, härliga, hemska dejter av Ashley Elston

Tio underbara, härliga, hemska dejter är en riktig julkaramell. Här finns familjen, vännerna och julmyset, allt!

Sophie har lyckats få fira jullovet hos mormor och morfar bara för att få veta att pojkvännen hon velat umgås med inte alls vill ha henne där. Eftersom Sophies familj är av den hjärtliga och bullriga sorten bestämmer de sig för att trösta Sophie genom att skicka henne på tio dejter under jullovet. Samtidigt ligger hennes syster sängbunden flera mil därifrån i förhoppning att hennes förlossning inte ska dra igång alldeles för snabbt.

Tio underbara, härliga, hemska dejter är riktigt charmig. Inte minst för att de allra flesta är väldigt sympatiska. Och vem gillar inte en stor bullrig familj (i alla fall om man kan begränsa det till att umgås med dem i bokform)? Riktigt juligt blir det också, på det där härliga sättet då man kan känna igen och förfasas på samma gång.

Det finns en sorts fortsättning också. 10 truths and a dare är inte alls julig utan snarare somrig av handlingen att döma. Huvudperson är Sophies kusin Olivia. Mer om den kan du läsa på författarens hemsida här.

TIO UNDERBARA, HÄRLIGA, HEMSKA DEJTER
Författare: Ashley Elston
Förlag: Rabén & Sjögren (2020)
Översättare: Sabina Söderlund, originaltitel: Ten blind dates

God jul av Jonas Karlsson

God jul är det första jag läser av Jonas Karlsson och det är en bok som ger mersmak.

I kommunhuset väcks den till synes briljanta idén att medelst ljusstakar i utvalda fönster skriva ”God jul” på fasaden. Ett lovvärt försök att sprida julglädje som naturligtvis leder rakt ner i katastrofen. Vi får följa Frida som jobbar som någon sorts assistent på kommunhuset och som blir indragen i det oerhört komplicerade arbetet med ljusstaksorden.

Jag får lov att erkänna att jag tack och lov känner igen mig mycket lite i det som händer, trots att jag är kommunanställd. Kanske beror det på att jag inte är placerad i kommunhuset, kanske beror det helt enkelt på att allt är så ljuvligt absurdiserat. Här finns naturligtvis typer och skeenden som känns bekanta, men det tror jag går bortom det kommunala. I God jul tecknas en bild av hur saker och ting kan falla sönder på vilken arbetsplats som helst. Det är roligt och oroande på en och samma gång.

Slutligen Frida då, hon som stannar kvar lite. Jag oroar mig för henne, tycker synd om henne och önskar henne en riktigt god jul (på riktigt) och framförallt en god fortsättning på livet. Trots allt.

GOD JUL
Författare: Jonas Karlsson
Förlag: Wahlström & Widstrand (2013)
Andra som skrivit om boken: Eli läser och skriver

Julen enligt Julia av Kristin Emilsson

Julen enligt Julia är julmys av bästa märke. Här finns stukade julhatare, människor som drömmer om lycka och självförverkligande, folk som finner varandra och blir kära. Här finns den traditionella familjejulen, snöstormen och strömavbrotten, allt som för människor nära. Släng också in en snäll men excentrisk granne, en tomte och en egensinnig katt så har du allt som behövs.

Julia är den där julhataren jag nämnde. Hon avskyr julen sen för alltid, på också för henne oklara grunder. Det här året drar hon till Visby för att passa en katt och en stuga åt en kompis kompis. Problemet är att det gör Petter också. Han behöver ett boende i Visby så att han ska kunna fira jul med sin dotter och nyblivna exfru, så han hoppar på erbjudandet om att passa en kompis kompis stuga och katt… Julia och Petter krockar förstås (redan på färjan faktiskt), underligt vore det annars.

Det riktigt fina här är att vi får lära känna fler än Julia och Petter. Också Petters ex och människor de möter får ta plats och det gör berättelsen mycket bredare och till något mer än bara en julromans.

Julen enligt Julia är en riktigt fin roman om relationer och vad julen kan göra med människor.

JULEN ENLIGT JULIA
Författare: Kristin Emilsson
Förlag: Printz publishing (2020)
Andra som skrivit om boken: Enligt O, Feministbiblioteket

Två gånger Bokhandeln för ensamma hjärtan av Annie Darling

Å det här är verkligen utomordentligt fånigt och om man faller över den vid precis rätt tidpunkt säkert alldeles oemotståndligt.

Jag har läst två delar av serien om Bokhandeln för ensamma hjärtan. Den första och den fjärde. Anledningen till hoppet är att jag började med den första, inte gillade huvudpersonerna så värst men ändå ville läsa julboken som kom precis. Jag stod bara inte ut med tanken på att läsa om alla i två böcker däremellan…

Första delen, Bokhandeln för ensamma hjärtan, handlar om Posy som ärver bokhandeln där hon jobbar och bor, där hennes föräldrar jobbade och bodde. Tyvärr ärver hon också Sebastian, en rätt dryg typ som inte är hennes kusin, men som hon ändå växt upp med och tillbett (tills han låste in henne i en kolkällare).

Det är inte svårt att räkna ut hur det ska gå, förstås, men det gör inte så mycket. Bokhandeln är väldigt mysig, jag vill också ha en sån att reda i. De som jobbar på bokhandeln är trevliga i små doser, vissa lite väl skrikiga dock. Posie och Sebastian? Jo, henne tycker jag om, hon sitter länge fast i sin sorg efter föräldrarna och i någon mån livet som inte blev, men hon är så fin med sin bror och hon kämpar verkligen. Sebastian fortsätter väl att vara dryg hela vägen och jag har rätt svårt för honom. Men allt som allt så är Bokhandeln för ensamma hjärtan en mysig plats att besöka.

Fjärde delen, En vinterkyss i bokhandeln för ensamma hjärtan är bättre. Säkert mycket på grund av att Tom och Mattie som står i centrum är mycket lugnare personer vilket ger berättelsen viss harmoni. De är egentligen, av högst oklar anledning, fiender, bråkar ständigt men förenas i sin avsky för julen. Samtidigt som de tvingas kasta sig in i total julrusch så flyttar de också in i lägenheten ovanpå bokhandeln tillsammans. Allt motvilligt förstås.

Det som är bra med den här boken är julstämningen och förståelse för att juletiden kan vara väldigt dubbelt för en del. Jag gillar Mattie och Tom även om jag inte är så förtjust i folk som inte kan tala ur skägget utan gör det besvärligt för sig själva. Det som är dåligt är att jag nu avskyr Posy som är helt galet jobbig i den här boken. Nina är också outhärdlig och inte ens Verity som jag gillade senast är särskilt kul.

Jag kommer inte läsa de överblivna delarna i serien men kan råda dig som undrar att hoppa över alla och ge dig direkt på julboken om det är julen du är ute efter. Det är också helt ok att strunta i bokhandeln helt och hållet. Det finns så mycket annat som är bra.

BOKHANDELN FÖR ENSAMMA HJÄRTAN
EN VINTERKYSS I BOKHANDELN FÖR ENSAMMA HJÄRTAN
Författare: Annie Darling
Förlag: Historiska media (2020 och 2021)
Översättare: Ingmar Wennerberg