Berätta tre saker av Callum Bloodworth

Jag kan berätta tre saker om den här boken. Den är bra, den är lite väl intensiv för min smak och den är vanvettigt sorglig. Sådär så att man oväntat gråter ögonen ur sig inför grannar och katter och småfåglar om man läser hemma på tomten (läser man på bussen blir det förstås ännu värre, gör inte det).

Ingen av de där tre sakerna vill eller kan jag kommentera närmare utom det här med intensiteten. Jag tror att det är deras sätt att prata med varandra och att det blir så få andningspauser mellan alla interaktioner Liv har med Dag, mormor och sin syster. Jag hittar ingenstans att vila i den här boken och det hade jag önskat mig. Alldeles säkert vill inte målgruppen, tonåringar, ha detsamma så det är ingen stor sak.

Jag faller för Liv redan i första kapitlet, oavsett om hon skulle tro mig eller ej. Dag är också en människa att gilla från allra första mötet. Det finns annat här också som jag gillar, syskonrelationen som är svår men viktig och föräldrar som dör och går sönder. Det här är ett utsnitt ur Livs liv och jag tycker mycket om det, att jag lämnas med en önskan om att gå djupare och få veta mer är nog bara en bra grej. Frustrerande, men bra.


Om boken

Titel: Berätta tre saker
Författare: Callum Bloodworth
Förlag: Bonnier Carlsen (2022)
Andra som skrivit om boken: Enligt O