Chris Cleaves

Människofientligheten

av

Jag tycker en av de värsta sakerna med den här valrörelsen är att jag går runt och är så väldigt arg hela tiden. Det är samtal jag hör mellan helt vanliga människor, tv-reklam för partier som äcklar mig, reklambroschyrer för vilka riva sönder i tusen bitar och kasta-behandlingen inte är nog. Det är all rasism, nazism och främlingsfientlighet som tvingar sig in och besudlar min vardag. Hela spektrat från vardagsrasismen till värsta vidrigheterna. Och jag blir så trött av att bli så arg och ledsen hela tiden. I mitt land ska vi inte hålla på så!

Jag skrev lite om det på Kulturkollo häromdagen och jag orkar faktiskt inte skriva mer om den här sanslösa omedmänskligheten just nu. Jag tystnar en stund istället, kniper åt kring de värsta utbrotten och slår tillbaka med två recensioner av riktigt viktiga böcker dagarna fram till valet. Och så får ni lite lästips, om intolerans, tolerans och annat på något sätt relaterat. Ett gäng riktigt bra och viktiga böcker helt enkelt.

Hur man botar en fanatiker, Amos Oz

Jag är inte rabiat, jag äter pizza, Niklas Orrenius

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz, Göran Rosenberg

Världens lyckligaste folk, Lena Sundström

Lasermannen, Gellert Tamas

Älskade fascism, Henrik Arnstad

Skrivbordskrigarna, Lisa Bjurwall

De hatade, Magnus Linton

Little Bee, Chris Cleeve

Vi kom över havet, Julie Otsuka

Ingenstans i min fars hus, Assia Djebar

I eftermiddag recenserar jag Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam och imorgon antologin Rasismen i Sverige. Sen går jag och röstar. Med hopp om en framtid.

 

Little Bee

av

Om jag börjar med det negativa så är den version av boken jag läst (en pdf från förlaget) jobbigt full av korrekturfel, särskilt i inledningen, men det har man förhoppningsvis rättat till i den tryckta varianten så det är ingen stor sak. Och så har jag lite svårt att ta till mig slutet och vissa saker som händer där. I övrigt är Little Bee en förfärligt bra bok, med lika delar tryck på förfärlig som bra.

Little Bee är en flicka/ung kvinna som tvingas fly från sitt hemland och hamnar i England där hon efter två långa år på flyktingförläggning tar sig ut och söker upp ett journalistpar med vilka hon delar en förfärlig upplevelse på en strand i Nigeria. Det visar sig att händelsen inte bara präglar Little Bee utan också de båda journalisterna, Sarah och Andrew och i förlängningen deras son Charlie (aka Batman).

Det är inte svårt att förstå att det här är en djupt sorglig bok som inte bara tvingar till gråt över sakernas tillstånd i ”andra länder” utan också över att det faktiskt är allas ansvar hur människor behandlas i alla delar av världen. Den direkta kopplingen mellan vad som görs här och vad som då händer där är mycket tydlig och väl skildrad i boken. Att Little Bee sedan också råkar vara en väldigt humoristisk bok är mer oväntat. Little Bees observationer och tolkningar av det europeiska är pricksäkra och ofta lika underhållande som svidande, precis som betraktelsen över föräldraskap och identitet är det.

Little Bee är i det närmaste en fulländad bok som jag varmt rekommenderar till alla som vill kombinera läsning med skratt, allvar och tankar som stannar kvar en ganska lång evighet.

~Brombergs, 2012/Recensionsexemplar~