Jag vet inte säkert, men jag tror att riktigt bra romance utmärks av författarens förmåga att göra sidokaraktärerna sådana att man bryr sig om den. Jag skulle inte säga att Eloisa James Once upon a tower (som oerhört löst bygger på Rapunzel-sagan, därav titeln) är en särdeles bra romanceroman. Men jag gillar Layla och till och med Bardolph vilket gjort mig helt och hållet övertygad om att jag kommer gilla annat av henne om jag bara läser vidare i hennes digra produktion. Och det ska jag.
En annan sak jag till slut insett är att det är väldigt mycket sex i historisk romance, och det är sex som ofta är väldigt välskrivet till skillnad från inom många andra genrer. Hatten av för dessa skickliga skildrare av sängkammarens hemligheter, det är verkligen ingen enkel konst att bemästra (fråga Stephen King, Philip Roth och många, många till), men Eloisa James, Lisa Kleypas och Mary Balogh bemästrar den helt och fullt.
Intrigen är inte mycket att orda om. En skotsk hertig faller för Londonflicka, de blir kära, gifter sig och drar norrut. Förvecklingar uppstår, missförstånd och ovänskap, sen löser sig allt gott och väl till slut. Precis enligt förväntan bara lite roligare än jag hoppats. En helt ok (men inte mer den här gången) bok, gott tidsfördriv och hopp om ännu större läsupplevelser framöver.
[su_note note_color=”#dafdf5″]
ONCE UPON A TOWER
Författare: Eloisa James
Förlag: Piatkus (2013)
Ingår i Happy ever after-serien
Köp den t.ex. här eller här.[/su_note]
Lite Skönheten och odjuret, lite House M.D, lite febersjukdom och gamla slott. En hel del sex. Och en riktigt snärtig (jag kan inte tro att jag använde just det ordet i en recension precis nu på bloggen) dialog. Det finns mycket att gilla i min andra bok av Eloisa James. Som jag hoppades var den mycket bättre än den andra boken i samma serie som jag redan läst. Ännu mer mersmak alltså. Fortsätter nog med ljudböckerna, inläsningen var finfin.