Just nu i januari 2022

Först och främst – hur sjukt är det inte att skriva 2022 i den här rubriken? Det är som science fiction… Egentligen betyder inte det nya året så mycket för mig i övrigt, visst finns det något litet som känns skönt med att lägga ett tungt år bakom sig (mer om det imorgon när det tunga året ska sammanfattas), men jag har svårt att tro att något ska förändras så totalt på grund av siffror och datum. Med det sagt så hoppas jag förstås på att livet ska sprinkla med lycka och harmoni framöver, jag bara aktar mig för att förvänta mig något 😉

Just nu…
… läser jag: Grim av Sara Bergmark Elfgren. Jag har sparat den tills lästiden skulle infinna sig, men har också väntat in läslusten. Jag läser också en del gamla klassiska deckare för att bättra på lässuget, just nu är det ABC-morden av Agatha Christie som hjälper till med det.
… ser jag på: Station eleven på HBO. Snart i alla fall, vi har inte hunnit börja och jag vet fortfarande inte om det är jättejättedumt att se en serie baserad på en så formidabel bok eller om det inte kan bli annat än bra. Jag hoppas förstås på det senare.
… lyssnar jag på: Helst inget. Tystnad under en vintrig promenad är mitt bästa just nu.
… längtar jag efter: Jag är rätt nöjd med ledighet och lugna dagar, men ska jag längta efter något så får det bli att solen värmer och att ljuset återvänder om eftermiddagar och mornar.

Vad gör du just nu? Svara gärna på din egen blogg eller i kommentarerna här och titta in hos Anna, Linda och Ulrica för att se vad de gör just nu.

Station eleven

station elevenJag tycker mycket om dystopier och postapokalyptiska skildringar. Kanske för att de visar civilisationen på sitt yttersta och människorna som vi är och kan vara, på gott och ont. Jag fascineras också av vad vi har kvar om allt det yttre tas ifrån oss och hur vi kan tänkas bygga upp på nytt. Det är till exempel det som knyter mig så hårt till Justin Cronins The Passage, att den handlar om just det. Och så oerhört lämpligt att det refereras till just The Passage i den här boken.

När det gäller favoritkaraktärer så finns det många här, också perifera personer plockas upp och görs till centrala på ett eller annat sätt. Och också de som bär osympatiska drag, vem gör inte det, blir snart väldigt omtyckningsbara.

Jag har alltså läst många dystopiska och postapokalyptiska skildringar, men Station eleven är den allra vackraste av dem. Det är en bok som lyckas vara såväl klok som poetisk rakt igenom. Och jag älskar den! Det är en sån där bok som jag egentligen inte kan förklara varför jag blivit så förtjust i, läs den bara.

Och tack Bokbabbel för tipset som jag är rätt övertygad om kom från dig!

[su_note note_color=”#dafdf5″]
STATION ELEVEN
Författare: Emily St. John Mandel
Förlag: Picadore (2014)
Köp den t.ex. här eller här.[/su_note]