31 bra saker: julläsningen 2018

I år har jag minsann läst en hel del julböcker, möjligen för att jag började längta julstämning rätt tidigt och hängav mig åt läsning redan i november. Härom dagen skrev jag om Jag kommer hem till jul och det kommer några inlägg till om julrelaterad läsning framöver så håll utkik efter dem. Här är resten av årets skörd.

THE LAST GIFT
Det här är en ganska så ruskig julnovell. Är man ute efter julmys är det här naturligtvis ingenting att läsa eller lyssna till, men annars så. Huvudpersonen är en polis som på annandag jul tvingas meddela en familj att mannen förolyckats under julhelgen och nu hittats död. Det enda kruxet är att hustrun påstår, och också kan bevisa, att mannen firat hela julhelgen med familjen. Eller har han det? Och vem är den där skuggfiguren som lurar i bakgrunden. Det här är en skrämmande och samtidigt vacker novell som någonstans lyckas landa i vad julen faktiskt handlar om.

THE LAST GIFT
Författare: Sarah J. Naughton
Förlag: Orion (2017)
Inläsare: Elizabeth Bower

SNÖFALL ÖVER STRANDCAFEET
Det här är den andra boken om Evie och strandcaféet i Cornwall. Eller egentligen är det den andra, tredje och fjärde berättelsen samlade i en bok. Vi får tre noveller, två jular och ett sommarbesök till priset av en. Och det märks. Jag gillar att återse Evie (som jag tycker väldigt mycket om), Ed, Ruth och alla, men det blir lite fragmentariskt med de olika berättelserna. Allra mest tycker jag om första delen som är den mest juliga och den längsta i sidantal. Och så gillar jag att Evies syster Ruth får ta plats i den andra delen, hon är intressant att lära känna lite mer på djupet.

SNÖFALL ÖVER STRANDCAFEET
Författare: Lucy Diamond
Förlag: Printz publishing (2018)
Översättare: Helen Ljungmark, originaltitel: Christmas at the beach café, Christmas gifts at the beach café, A baby at the beach café
Serie, Tidigare delar: Strandcaféet
Köp den t.ex. här eller här.

EN VINTER I PARIS
Det finns mycket jag gillar med den här boken och allra mest är det då bakningen. Jag som är helt besatt av Hela England bakar och Masterchef Australia (och gillar mest när de bakar eller gör efterrätter) har helt enkelt hittat hem i en bok som handlar om lärarinnan Rachel som ”luras” iväg till Paris för att tävla i bakning för en klassiskt grinig mästerkonditor (med ett hemligt hjärta av guld).

Jag gillar också bitarna om vänskap och familj, men har lite svårt att engagera mig i eller egentligen tycka om de romantiska kringelikrokarna, de känns lite påklistrade. Och ibland fastnar jag i dialogerna också, En vinter i Paris känns i vissa stycken som den debut den är och en mer aktiv redaktör hade nog hjälpt. Det är absolut ingen katastrof, men min läsning störs lite och helhetsintrycket blir lidande.

Men jag gillar det mesta med En vinter i Paris och min lust att baka, eller kanske ännu hellre se andra baka i diverse tv-program har återigen väckts till liv.

EN VINTER I PARIS
Författare: Jenny Oliver
Förlag: Printz publishing (2018)
Översättare: Ann Margret Forsström, originaltitel: The Parisian christmas bake off
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: och dagarna går, Hyllan

DITT LIVS AFFÄR
Ditt livs affär är inte en särskilt julig berättelse, på ytan. Där finns inga julgransprydnader eller pepparkakor. Där finns mest sjukdom, ensamhet, förtvivlan. Men sen när jag läst ut boken och låtit den sjunka in ett tag inser jag att det kanske är en av de allra juligaste berättelserna ändå. För att den handlar om medmänsklighet, kärlek och offervilja. För att den vrider och vänder på vad ett liv är och är värt. Ditt livs affär är inte lika omvälvande som Och varje morgon blir vägen hem längre och längre var för mig, men den är lågmält vacker, under ytan.

DITT LIVS AFFÄR
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Forum (2017)
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Eli läser och skriver, Enligt O

Jag har läst en del julromaner också tidigare år och Jeanette Wintersons Juldagar från förra året och Dash och Lilys utmaningsbok från längre sen är fortfarande favoriter. Förra året gjorde jag också ett sånt här samlingsinlägg och det hittar du här.

Julläsning är en av mina bra saker, alla 31 bra saker hittar du här.

Och varje morgon blir vägen hem längre och längre av Fredrik Backman

Jag kan inte säga så mycket om hur bra (eller inte) Fredrik Backmans kortroman/novell med den långa titeln är. Den är nog lite väl sentimental och naturligtvis kan den inte mäta sig med Ove. Men det spelar ingen roll. För en som jag, där jag befinner mig i livet, är den mitt i prick och rakt i hjärtat.

“Det är hemskt att sakna någon som fortfarande är här” står det på ett ställe i boken, och jag önskar att jag inte visste precis hur sant det är.

En man, pappa, farfar som försvinner och ska vara borta innan han dör. Hjärnan som krymper, minnet som sviker. Barnbarnet som är som ett barn jag känner. Farfar som är de jag förlorat. Det finns så oändligt mycket kärlek i den här boken, och det räcker för mig.

OCH VARJE MORGON BLIR VÄGEN HEM LÄNGRE OCH LÄNGRE
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Forum (2017)
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna, Eli läser och skriver

Backman skänker sin royalty för den här boken till hjärnfonden och eftersom jag läste biblioteksboken skänker jag en egen summa idag. Inte minst för att hjärnfonden forskar om Parkinsons sjukdom, en vidrig sjukdom som  hemsökt min släkt och som vi behöver veta mer om för att utrota.

En man som heter Ove

en man som heter oveAlla dessa fördomar… Första gången jag hörde om den här boken var när en person upprepade gånger skrev om den på en av mina facebookgrupper. Jag tolkade det som spam. Sen var det hypen på bokmässan som kändes väldigt inte jag. Sen började folk hylla och jag fattade ingenting. Omslaget och titeln fick mig att tro att En man som heter Ove skulle vara en sorts Hundraåringen som klev ut genom ett fönster… , en bok som jag är orimligt anti och som hittade in i min bokhylla genom maken som dock när han läst en bit och upptäckte att Lars Berghagen blurbat bad att få avlägsna, den bor på Myrorna nu. Inte för mig. Och det där unisona hyllandet av Ove kunde jag också blunda inför. Tills Enligt O läste och älskade. Och Lyran.

Så jag läste tillslut. Och jag älskar den här boken. Älskar! Det är en av mina bästa böcker, någonsin. Om handlingen vill jag inte berätta någonting mer än att det handlar om Ove och de människor som mer eller mindre tvingats bli delar av hans liv. Ove är rätt otrevlig. Eller mycket otrevlig. Och jag älskar honom.

En man som heter Ove är rolig, jag skrattade högt väldigt många gånger under läsningen och det hör verkligen inte till vanligheterna. Boken kan dessutom vara den finaste skildringen av kärlek, verklig vardaglig kärlek, jag någonsin läst. Och det var jag ju inte riktigt beredd på… En annan sak jag inte förväntade mig var att jag skulle gråta lika hysteriskt till den här boken som jag gjorde till The fault in our stars. På riktigt alltså, hysteriskt. En tror inte att gamla gubbar ska dra i hjärterötterna på samma sätt som cancersjuka ungdomar men det gör de om de bara är berättade på rätt sätt. Det är väl ett bevis på det fina i livet, att allas våra liv är värda att berätta. Och respektera.

En man som heter Ove av Fredrik Backman. Forum bokförlag