Aldermanns arvinge

Det här är alltså boken som tog mig fyra månader att läsa. Det har gått långsamt, jag har försökt snabbläsa men det har visat sig omöjligt, handlingen drar in mig om och om igen. Problemet är att så snart jag lagt ifrån mig boken så lockar den inte längre. Mycket mystiskt alltihop men nu har jag i alla fall läst klart och på något mystiskt sätt så var det ju värt de där fyra månaderna.

Aldermanns arvinge handlar om en sammanslutning av (i alla fall till en början uteslutande) män som sett sin glans dagar och nu kämpar för att hitta en mening i sina liv när den store patriarken, Aldermann, gått först in i galenskapen och sedan döden. Sonen William växer upp i ett hus som tronar över centrala London och likt ett museum kräver vördnad och under alla förutsättningar motsätter sig minsta förändring. Ingenting händer och det är väl det som gör att min läsning går så segt. Stora delar av romanen är lika händelserik som att sitta och se färg torka, det är vilsamt men knappast omtumlande. Ibland behöver jag såna böcker, som ger mig tid att sjunka in och typ läsmeditera.

Det kommer en fortsättning i vår, jag kommer troligen läsa den men måste nog vila mig några år först. Gabriella Håkansson är en fantastisk författare i Paul Austersk anda, allt är mysterier och kopplingar och långsamt djup hos henne. Jag älskar det men kan möjligen ha överdoserat en aning nu. Jag behöver rensa huvudet med något riktigt lättsinnigt, något utan äckliga gamla gubbar…

Aldermanns arvinge av Gabriella Håkansson. Albert Bonniers förlag

Boken finns också som e-bok.

Den där Alderman…

Vissa böcker alltså… Tegelstenar som är 800 sidor tjocka och där inte allt för mycket händer, som känns oöverstigliga och nästan lite kvävande där de ligger och stirrar på en. Så ser relationen mellan mig och Gabriella Håkanssons Aldermans arvinge ut. Och då kan ni ju kanske tycka att jag borde dumpa herr Alderman. Och jag kan på ett plan tycka att ni har rätt. Men, och det är det menet som håller mig kvar, den är trollbindande samtidigt och väldigt Håkanssonsk (jag älskade Operation B!). Jag kan liksom sjunka in i den i två timmar och sen helt plötsligt spottar den ut mig och jag begriper ingenting. Jag har läst den sen augusti, mycket ryckigt, hela tiden på gränsen till att ge upp. 500 sidor har jag kvar… Troligtvis är det nyttigt för mig med en bok som jag inte bara kan trycka i mig, det är i alla fall det jag försöker inbilla mig… Undrar om jag någonsin blir klar bara…

Är det någon som läst Aldermans arvinge och kan förklara dess väsen för mig? Eller har ni haft en liknande upplevelse med annan motsträvig bok?

Bokfrågornas ABC 20

Denna vecka har lilla O hunnit fram till bokstaven T i Bokfrågornas ABC.

Berätta om en bok som handlar om turism! Den handlar väl inte om turism direkt men i Bitterfittan (Maria Sveland) förekommer i alla fall en avgörande semesterresa där huvudpersonen måste stå till svars för (inför sig själv och andra) att hon reser ifrån sitt barn. Ett lysande exempel på att det som är ok för en pappa kan vara väldigt stigmatiserande för mamma.

Har du någon favoritbok som blivit tv-serie? Jag är ju väldigt förtjust i Sookie Stackhouse-böckerna av Charlaine Harris som blivit tv-serie i form av True Blood. Handlingen skiljer sig ju en hel del från böckerna men karaktärerna kan i alla fall delvis kännas igen. Jag är än så länge mer vän med böckerna än serien men det beror nog mest på att jag läste innan jag såg.

Vilken är din favorittitel? Jag är förtjust i väldigt korta enordiga titlar som Ondvinter och Människohamn som säger något om handlingen men också är väldigt vackra ord. Sen finns det ju en del riktigt vackra poetiska titlar också men de tenderar att falla ur minnet vilket tydligen har hänt nu också :)Annars måste jag nog säga att omslagen är viktigare för om jag läser en bok eller inte än vad titlarna är.

Berätta om en bok där tillfälligheter spelar stor roll. I Gabriella Håkanssons Operation B förekommer en hel del händelser som i alla fall verkar vara tillfälligheter till en början men som sedan visar sig vara delar i en stor plan. Infernaliskt och mycket välskrivet – en ”gammal” favorit!