Gamla mord, skånska mord och några lästips

Den här veckan skriver jag om två historiska skildringar som har med ond bråd död att göra – The suspicions of mr Whicher och Fem kvinnor. Detta föranleder mig att återbesöka ett inlägg jag skrev på Kulturkollo hösten 2016 (originalinlägget hittar du här). Jag tänker att det passar bra att ta avstamp i inför detta minitema:

Minns ni Skånska mord? Den där tv-serien som var vanvettigt skrämmande i alla fall för nioåringen som var jag. Det är inte för inte som Ernst Hugo Järegård länge var en av de läskigaste människor jag visste (släng dig i väggen Dracula). Jag såg det nämligen lite innan jag fattade det där med skådespelare och så…

Historiska mord har alltid fascinerat mig, långt innan jag började forska och skriva om dem. Historiska mord och hela rättsprocessen. Där kommer min fascination för bödlar in (som jag skrivit om tidigare), rättsprocesser – allt knyts ihop i de historiska morden. Kanske var det med Skånska mord det började, men jag har en gnagande misstanke om att jag var makaber redan innan dess…

Egentligen tror jag inte att det är blodtörstig jag är, jag har väldigt svårt för true crime eller ens fantiserad crime i nutid. Visst har jag sett Paradise lost-filmerna (och önskat att jag inte gjort det! Hela det äventyret och bloggdagen jag hade med Beroende av böcker för att processa det kan du läsa mer om här), visst var jag helt trollbunden av The Jinx och visst läser jag en del mordhistorier och deckare. Men det är inte blodet jag är ute efter, inte brottet utan människorna i det. Mekanismer som driver individer till fasansfulla handlingar, den där gränsen mellan mänsklighet och bortom. Sånt. Och i min fascination för historiska mord tror jag mitt intresse för vardagsliv och de utsatta “förr i tiden” ligger i botten. Jag tror att jag är intresserad av vad det innebär att vara människa i olika tider och det blir aldrig så tydligt som när normaliteten rämnar.

Jag lämnar dig här i mörkret med några av mina bästa berättelser om historiska mord – vilka är dina?

Alias Grace av Margaret Atwood – det här är i stor utsträckning ett försök att lösa en gåta, vem som är skyldig, men det är allra mest en berättelse om vem Grace är och hur hon blivit sån. Jag läste den precis efter att jag skrivit färdigt och disputerat på min avhandling om barnamörderskor, det var en magisk timing, försynen…

His bloody project av Graeme Macrae Burnet – en påhittad historia i dokumentärskrud, eller? Den här boken är egentligen alldeles för grym och blodig för att läsas, men den är en svårslaget bra skildring av en människa, ett samhälle och mekanismer som är vardagliga, men som likväl sätter igång katastrofen. Anledningen att jag ens hittade boken och valde att läsa den är förstås att den fanns med på kortlistan för Man Booker-priset 2016.

En mörderska bland oss av Hanna Kent – om gränsen mellan mänsklighet och bortom, för den anklagade och dömda, men också alla runt omkring. Den här boken är så in på skinnet närgången, skitig och fasansfull. Slutet är… Nej, jag ska ingenting mer säga, men läs om du inte gjort det!

We have always lived in the castle av Shirley Jackson – här finns det inget att förstå (nästan), det är bara underbart förvridet och mörkt. Jag kan inte beskriva på annat sätt än att jag känner den som en bok i svartvitt, där finns inga färger, men skuggor på skuggor på skuggor.

Feberflickan av Elisabeth Östnäs – en av de otäckaste böcker jag läst, på ett blodigt, påtagligt och väldigt kroppsligt sätt. Jag vill läsa om den genast känner jag!

En själasörjares dilemma av Göran Bergstrand – Den här boken sticker ut eftersom det är en personlig och dokumentär skildring av själasörjandets vedermödor i allmänhet och med särskilt ljus på unge fängelseprästen Malte Hasselqvist som fick uppdraget att få Anna Månsdotter (hon som kallades Yngsjömörderskan och syns på bilden ovan) att erkänna sin skuld och överlämna sig till Gud. Hon vägrade och själasörjarens kval inför detta leder till tvivel och en mycket intressant bok om tro, tvivel och medmänsklighet. Det handlar mycket litet om mordet men mycket mycket om dess konsekvenser.

His bloody project

Graeme Macrae Burnet har skrivit berättelsen om Roderick Macrae och de av honom begångna morden som om den vore sann. Det är den inte. Och ändå känns den just väldigt sann.

Skottska högländerna 1869, jag vet inte mycket om dem. Jag har förvisso, pga viss besatthet, läst massor om Skottland från 1600-talet och framåt men jag vet förstås ingenting om hur det verkligen var. Den här boken, som är påhittad, får mig dock att tänka lite kring skillnaden på att bära på fakta man läst (förutsatt att man minns vilket jag nog inte heller gör) och det man känner när man läser fiktion. Och så tänker jag än en gång lite på hur mycket jag gillar kombinationen av att veta lite och sen få känna det också. His bloody project känns verkligen.

En annan sak jag tänker på, förutom det där med fakta och fiktion och hur de berikar varandra, är min forskning eller snarare de människor jag mötte i mitt forskningsmaterial, i rättegångsprotokollen. Graeme Macrae Burnets Roderick har aldrig funnits, men Ingeborg har det och Johanna och barnen de mördade och som jag skrev om. Det är samma maktlöshet, samma utsatthet, samma ensamhet, samma förtvivlan. Jag fastnar särskilt för Rodericks syster och hur det hon utsätts för förblir okommenterat, det är fasansfullt grymt, men det är så som det var. Det känns riktigt på riktigt.

Det står rätt snabbt klart att det här är en fiktiv berättelse, grundbeviset är en vittnesutsaga som huvudpersonen, en sjuttonårig pojke från mycket enkla förhållanden, med kort skolgång och liten tillgång till böcker, skrivit och som utgör ungefär halva boken. Jag kan inte tro på den som dokument, hur mycket alla än påpekar hur remarkabelt han uttrycker sig. Som fiktion är det dock fantastiskt. Med mycket enkla medel skriver “Roderick” fram en vardag där formella regler är satta ur spel och sen länge (alltid) ersatts med lokala sedvänjor. Det är så hjärtskärande bra gjort när detta sen möter det där formella regelverket i form av domstol och experter, de begriper verkligen ingenting av vad som försigått.

HIS BLOODY PROJECT
Författare: Graeme Macrae Burnet
Förlag: Contraband (2015)
Köp den t.ex. här eller här.