Blonde som planerats bli utläst nu i helgen var färdigläst redan i tisdags… Det visade sig förstås vara en helt underbar bok som verkligen lever upp till varenda lovord den redan fått. Nu funderar jag som bäst på hur jag ska gå vidare i Oates författarskap. Allra först ska jag läsa ut Dear Husband förstås men sen vill jag läsa Fallen och Det var vi som var Mullvaneys tror jag.
Efter Blonde läste jag Mats Strandbergs Halva liv. Egentligen borde man väl ha en månads tankepaus efter en sådan mastodontbok och det tog mig också upp mot hundra sidor innan jag verkligen kom in i Halva liv. Men när jag väl var inne blev det väldigt bra och engagerande. Strandberg känns som en författare som får på tok för lite uppmärksamhet och som jag gärna stiftar närmare bekantskap med. Veckans sista utläsning var Elin Boardys fina men väldigt sorgliga Allt som återstår.
Nästa vecka blir det en hel del vampyrer igen…