En engelsk gentleman av Jane Gardam

Egentligen tror jag att jag har missat litegrann av En engelsk gentleman, för att jag lyssnade på delar av den när jag hade feber. Samtidigt är jag inte säker på att det inverkat på min läsupplevelse på något dåligt sätt. Visst minns jag kanske inte allt, men jag har med mig en febrigt febril känsla från någonstans där på mitten, hela Filths barndom ligger litegrann i dunkel och det känns nästan lite bra faktiskt.

”Gamle Filth” är egentligen en tvättäkta Sir. Ett barn av engelska imperiet, en pensionerad domare, en man av det lugna, bekväma livet. Det händer inte mycket i Filths liv längre, inte sedan hustrun Betty dog och lämnade honom ensam i huset på engelska landsbygden dit de dragit sig tillbaka efter åren i Hongkong. Ensam med tjänstefolk han inte minns namnet på och grannar han avskyr.

Gamle Filth är en härligt sur gammal gubbe, en sån där som kommer med dräpande kommentarer man kan skratta åt, men som man egentligen inte vill umgås med för att det kommer ett ännu värre nålstick strax efter. Det är förstås förfärligt synd om honom, inte minst med tanke på den där barndomen jag feberförträngt.

I de följande böckerna En trogen kvinna och De sista vännerna hoppas jag lära känna Betty lite bättre, och kanske den där avskydde grannen som verkar ha spelat en viktig roll i deras liv.

EN ENGELSK GENTLEMAN
Författare: Jane Gardam
Förlag: Storyside (2017)
Inläsare: Christian Fex (obs! Förträfflig inläsning!)
Första delen i en trilogi