Makt och maktlöshet

När jag var historiker och skrev avhandling om kvinnor som dödade sina barn förr i tiden (vilken förfärlig tid det var!) tänkte jag mycket över makt och maktlöshet. Kopplingen dem emellan och drivkrafterna bakom och genom. Makt innehas av oss alla, den ter sig olika i olika situationer och kostar ibland att använda sig av, ibland är den till synes gratis. Det är enkelt och komplext. Maktlöshet är också enkel och komplex. Människor gör saker för att de känner sig maktlösa, de resignerar eller slåss. Och maktlöshet kan också drabba den på höga positioner, också en statsminister kan låsas fast i sin position och helt sakna makt i en situation. Det är intressant, viktigt att fundera kring tycker jag. Dikotomin makt/maktlöshet kommer kanske alltid vara min viktigaste koppling till det politiska. 

Mycket jag läser kopplar till makt och maktlöshet, somt tydligt, annat mer diffust. Imorgon ska jag recensera en av de bästa böckerna med makt/maktlöshet i centrum jag läst, Kristin Cashores Hemligheternas rike. Men innan vi kommer så långt vill jag gärna tala om Stolthet och fördom, möjligen märkligt nog… Jane Austen skriver alltid samhällskritiskt och bitskt om könsroller och klassdiskurser. Hon visar löjligheten i gamla sedvänjor men har egentligen inte mycket till utveckling eller lösning att komma med. Och det behöver hon inte. Men Jo Baker gör det så snyggt i sin Parallellberättelse Huset Longbourn där överklassens tristess ställs i gräll kontrast till tjänstefolkets utsatthet. Särskilt mycket tycker jag om boken för att den snabbt också gör klart att det minsann inte bara är de fattiga som fastnat, också medlemmarna i familjen Bennet, också patriarken, saknar handlingsutrymme om etiketten ska hållas. Och etiketten måste hållas! För den som liksom jag är särskilt intresserad av makt och maktlöshet som fenomen rekommenderar jag varmt en läsning av Austen och Baker. 

Andra lästips:

Mörkt vatten av Joyce Carol Oates, den här maktlösheten är kroppsligt kännbar! Det handlar om maktlöshet i alla dess former på en och samma gång.

Hur man botar en fanatiker av Amos Oz, handlar om hur vi kan arbeta med känslan av maktlöshet, bland annat.

Wolf Hall och Bring up the Bodies av Hilary Mantel förstås! Om maktlösa kungar och smedssonen som tar sig högst upp i hierarkin.

Huset Longbourne

Jag är som ni vet mycket förtjust i allt Jane Austen. Jag läser böckerna om och om igen och rangordnar dem i ständigt föränderliga listor (just nu är Northanger abbey nr 1 och Övertalning tätt därefter) ser filmer och tv-serier igen och igen. Det jag älskar med dem är att de är så välskrivna, att de är bekanta, elakt roliga och att de belyser klass- och genusaspekten på ett sätt som känns modernt. Såna här kringberättelser som Austenprojektet förhåller jag mig milt skeptisk till, vilket visat sig rätt smart. Austen kan skrivas av Austen men uppenbarligen inte av andra…

Men Huset Longbourn av Jo Baker är något annat. Det är en berättelse som faktiskt behöver berättas och det är en klass och kvinnohistoria som ger ett nytt djup till Stolthet och fördom. Och visst är det svårare att älska Elisabeth och heja på Darcy nu, inte för att de är synnerligen osympatiska utan för att de agerar utifrån sina klassnormer och är helt blinda för det som finns under deras position. 

Riktig fattigdom leder till beroende och fastlåsthet men det gör också rikedom och umgängesregler. Longbournes värld är en värld där alla sitter fast, där kärlek är något som genomlids i tysthet och där kvinnor forslas hit och dit. Och där inte heller män lämnas utrymme att finna sin väg. Och så outsägligt tråkigt de verkar ha det. Jag har aldrig sagt att jag vill leva i en Austenroman, jag vill läsa dem inpackad i en filt (så kallt det måste ha varit i de där stenhusen!) i trygg förvissning om att världen ser lite annorlunda ut idag. Men en hel del lever också kvar och jag är glad att Huset Longbourn kan ge det djupet för de dagarna jag vill minnas det och önska något annat.

Huset Longbourn. Stolthet och fördom, tjänstefolkets berättelse av Jo Baker. Wahlström & Widstrand