Bergens stjärnor av Jojo Moyes

Det finns författare som hyllas väldigt mycket och som jag inte riktigt ser storheten med, förstås. Alla kan ju inte tycka lika liksom. Jojo Moyes är en sådan författare. Visst tyckte jag att Etthundra mil var mysig, men den där Livet efter dig ska vi nog inte tala om för den gillade jag inte alls. Snarare tvärtom faktiskt.

Så hennes nya, Bergens stjärnor, stod inför en liten uppförsbacke kan man säga. Men den hade lovord från folk jag lyssnar på och den hade bibliotekarier. Och tack och lov så gillar jag den. Inte omåttligt, men här finns ingredienserna till en riktigt fin avkopplingsläsning. Den har historisk tid, en lockande och mystisk vildmarksmiljö. Den har dåliga fruntimmer och snälla karlar, och vidriga karlar. Och så finns där svärta som väger upp och tippar över i relation till feelgoodet.

Det är faktiskt inte biblioteket och böckerna jag gillar bäst här, det är istället systerskapet och vänskapen som växer fram mellan kvinnorna. Engagemanget för varandra och trakten. Det är väldigt fint att få läsa om.

BERGENS STJÄRNOR
Författare: Jojo Moyes
Förlag: Printz publishing (2019)
Översättare: Helen Ljungmark, originaltitel: The giver of stars
Boken finns att låna på ditt bibliotek, vill du köpa den kan du hitta den här.
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna

Livet efter dig

livet-efter-digVad skriva om en bok som ”alla” redan läst och älskat? Jo, en sak: Jag är nog tyvärr lite hård och kall och omänsklig.

Jag grät inte en enda gång under läsningen. Visst snörper det ihop sig lite i halsen framåt avslutningen, men mer än så blir det inte. Kanske beror det helt enkelt på att jag förstås vet hur det ska sluta. Eller så hänger det ihop med att jag förvisso knökte i mig boken och gillade den för stunden, men aldrig riktigt fastnade för någon av karaktärerna. Visst gillar jag Lou och är lite nyfiken på hennes syster men jag kände hela tiden att jag inte nådde riktigt fram till de andra. Kanske är det det. Men det spelar inte så stor roll, jag behöver gå under jorden nu va?

LIVET EFTER DIG
Författare: Jojo Moyes
Förlag: Printz publishing (2013)
Översättare: Emö Malmberg, originaltitel: Me before you
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Hyllan, Pocketpinglorna

Etthundra mil

etthundra-milJa, men jag fick väl lov att läsa den då. När ni nu tjatar så mycket. Om hur mysig den är och hur rolig och trivsam och allmänt perfekt. Ni fattar ju att jag blir sjukt irriterad och vill motbevisa er.

Det är förbålt superirriterande att den verkligen är sådär mysig och fin och bra. Hrmpf… För jag tvingas naturligtvis kapitulera efter några kapitel (men är den inte lite seg i början eller var det bara jag som var sådär envist motvillig, jag kände att det tog ett tag innan boken släppte in mig). Jag påstår inte att jag älskar Etthundra mil på det sätt som jag förstått att många andra gör, men jag trivs i dess sällskap. Och ungarna fastnar jag verkligen för, särskilt Nicky. Hans berättelse, hans person och hans relation till lillasyster gör hela boken för mig, jag bryr mig föga om de vuxnas stök men om barnen bryr jag mig på riktigt.

Jag sänder er alla ett motvilligt (det är jobbigt att ha fel, ok) tack för att ni lyckades tjata mig till att läsa boken.

ETTHUNDRA MIL
Författare: Jojo Moyes
Förlag: Printz Publishing (2014)
Översättare: Emö Malmberg, originaltitel: The one plus one
Köp t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Carolina, Linda på Kulturkollo, Lotta, Nobelprisprojektet