8 mars 2023 – ännu en kampdag

Så är den här igen, dagen då man leende får väsa ett ”tack” till diverse farbror-grattis. Och tyst inombords (eftersom man jobbar i kommunal verksamhet) tänka att det är en kampdag. Skämt åsido, de menar ju inget illa med sina grattis, jag blir inte arg längre, men jag håller fast vid att det är en kampdag.

Det senaste året har jag läst en rad riktigt bra böcker med feministiskt tema:
When women were dragons av Kelly Barnhill – en skildring av kvinnlig frigörelse och vrede, med drakar.
All the bad apples av Moïra Fowley Doyle – en förunderlig berättelse om några unga kvinnors påtvingade styrka och kamp.
Hex av Jenni Fagan – en förtrollande och lite snårig, men ursinnig historisk resa in i kvinnohatsmörkret.
Happy Sally av Sara Stridsberg – sorgesam betraktelse över kvinnoskap och moderskap när det krockar.

Kampen pågår tyvärr också inom den feministiska rörelsen och jag tycker att en av alla frågor vi måste ägna energi åt är den HBTQ+feministiska. För mig är den en självklar del av kampen och därför är hela den här galenskapen med förbjudna böcker, det allmänna transhatet som bland annat torgförs av en av våra allra mest kända barnboksförfattare och rasandet mot dragqueen-ledda sagostunder oerhört nedslående. I den kontexten vill jag lyfta Maia Kobabes Gender queer lite extra. Jag tror inte att jag någonsin läst en så livsviktig bok. Den funkar för alla dem som vill få känna igen sig och alla dem som behöver lära och förstå. De som förbjuder den borde sannerligen läsa och lära av den först.

Avslutningsvis kopierar jag mig själv från förra årets inlägg: Feminism på Fiktiviteter är förstås inget som tar plats enbart runt 8 mars. Jag läser och skriver mycket om feminism och allt som jag kategoriserat som Feminism, normkritik och HBTQI hittar ni här, nedan följer ett urval av det jag tycker är mina viktigaste feministiska texter från de senaste åren:

Att vara kvinna. Här hittar du lästips i massor samtidigt som du får följa med en bit på min feministiska resa.

Fem kvinnor. Min boktext om en av de senare årens viktigaste och bästa skildring av kvinnors vardag i historisk kontext.

Bara bra böcker: Tjänarinnans berättelse. Här ser jag tillbaka på min läsning av Margaret Atwoods feministiska klassiker och hur den påverkat och faktiskt format mig som feminist, kvinna och människa. Den som vill läsa mer om Margaret Atwood och feminismen kan också läsa min text Bortom Gilead.

I händelse av min död. Här är inte min text det bästa, men den tjänar som en påminnelse om att läsa en bok jag tänker på varje dag, om en fråga (mäns dödliga våld mot kvinnor) som märkligt nog fortfarande inte får den uppmärksamhet och lösning den måste få.

Strumpstickor och feministisk vrede. När min vrede över mixtrandet med aborträtten väcks skriver jag arga texter. Jag är fortfarande arg och allt jag skriver är fortfarande sorgligt viktigt att minnas.

Bild från Pixabay

Årets bästa läsning 2022

Läsåret 2022 var på det stora hela riktigt fint. Som vanligt läste jag mest och bäst under våren och sommaren medan hösten var lite seg (i november och december var det länge mer än lite segt dessutom). Här hittar du mina favoriter från året som gått och mina fem allra bästa läsupplevelser är markerade (med ♥ hjärtan ♥ ).

Klicka på länkarna för att läsa mer om varför jag tycker så mycket om just de här böckerna. Och tipsa mig gärna i kommentarerna om vilka dina favoriter från året som gått var.

Årets bästa feelgood
What you wish for av Katherine Center. En riktigt fin och sorglig bok av min nya favorit bland feelgood-författare.

Heartstopper bok 1 av Alice Oseman. Förfärligt fint om ung förälskelse.

Book lovers av Emily Henry. Lysande feelgood med hjärta och svärta.

Mad about you av Mhairi McFarlane. Som vanligt förstklassig feelgood med den perfekta mängden mörker.

Årets bästa spänning
♥ Kamratträffen ♥ av Dorothy Sayers. En ljuvlig deckarklassiker som jag ville stanna i för evigt.

Kingdom of the blind av Louise Penny. Fjortonde boken i serien, lika bra som alltid.

Årets bästa fakta
Autisterna av Clara Törnvall. Omvälvande och intressant bok om autism, vad det är och hur det känns.

Med hjärtat i handen och nerverna utanpå. Orka livet som npf-förälder av Ann-Charlotte Runnvik och Anna Flodberg. Livsnödvändig och stärkande bok för alla oss som kämpar.

Statsministermordet av Hans-Gunnar Axberger. Knivskarp genomgång av palmemordsutredningen, bitvis thrillerartad.

Årets bästa feelbad
Happy Sally av Sara Stridsberg. Underbar och fasansfullt jobbig skildring av längtan, föräldraskap och barndom.

Vård & omsorg av Olivia Bergdahl. Stark och omskakande skildring av graviditet och cancer, livet och döden bredvid varandra.

Årets bästa historiska
♥ Rizzio ♥ av Denise Mina. Skotsk historia + Denise Mina = så bra det kan bli.

Hex av Jenni Fagan. En mörk och ganska svårforcerad berättelse om kvinnoförtryck och häxpanik. Den dröjer sig kvar.

Dykungens dotter av Birgitta Trotzig. Trollbindande skildring av eländes elände och magisk natur.

Årets bästa feminism och HBTQ+
♥ All the bad apples ♥ av Moïra Fowley-Doyle. En oerhört stark berättelse om systerskap och kvinnoförtryck. En av mina bästa.

Gender queer Gender queer av Maia Kobabe. Fantastisk och upplysande tecknad memoar om livet som queer.

♥ When women were dragons ♥ av Kelly Barnhill. En feministisk verklighetssaga fylld av sorg och vrede, och styrka.

Årets bästa som är för svåra att kategorisera och som därför får en egen kategori
♥ Grim ♥ av Sara Bergmark Elfgren. Vindlande och fantastiskt nedstigande i underjorden.

Gudars like av Meg Rosoff. Sparsmakad och levande berättelse om en magisk och katastrofal sommar.

Detaljerna av Ia Genberg. Eftertänksam och språkligt fenomenal kortroman som känns. Läst som ljudbok vilket rekommenderas.

Om du är sugen på ännu fler lästips så har jag samlat årets bästa ganska länge nu. Listorna från de senaste åren hittar du här (klicka på årtalet så kommer du till listan): 2019, 2020, 2021.

When women were dragons av Kelly Barnhill

Å. Den här boken. Jag har inte ord för den. Eller jag har ord, men de är inte nog.

When women were dragons är berättelsen om hur kvinnor en vårdag 1955 blev drakar. Tusentals och tusentals kvinnor ville inte längre nöja sig med att vara kvinnor, de blev drakar. Många av dem åt upp sina värdelösa makar eller chefer när de gav sig av, men inte alla. De blev drakar för att de inte ville inordna sig i det patriarkala samhällets lilla, lilla kvinnoliv längre. De ville mer. De ville uppnå sin fulla potential. Om man bara läser det så så är det en stark och fantastisk bild av frigörelse, flera gånger rör den mig till tårar när jag läser, så stark är den. Men så går vi också djupare in och det blir mer komplicerat.

Huvudperson är Alex och hon blir som barn vittne till hur en gammal dam blir till en drake (jag hittar inget bra svenskt uttryck, i boken kallas det ”dragoning” vilket jag gillar, drakning känns inte riktigt lika bra). Vi får följa henne genom uppväxt, tonår och skolgång. Hon förlorar så mycket efter vägen men håller alltid hårt i det hon bär och det hon minns. Jag älskar henne, känner igen mig i henne (och det gör den där kärleken så mycket mer värdefull).

Kelly Barnhill skriver i sitt efterord att den här berättelsen föddes ur ilskan hon kände när hon såg Christine Blasey Ford vittna mot Brett Cavanaugh innan han blev invald i högsta domstolen i USA. Det gör mig så glad, att det inte var förgäves ändå, att något så oerhört kraftfullt har kommit ur det. When we were dragons är en arg bok, den drivs av en glödande ilska mot allt som förvägrats flickor och kvinnor och allt som tagits ifrån oss. Det är också en berättelse om sorg, över allt vi förlorat, över allt vi inte vågat. För det hänger förstås ihop. Vreden, sorgen, kärleken, hatet, livet, döden. Det blir väldigt tydligt här och det gör den här boken till något mycket större än en feministisk kampskrift eller en fantasyberättelse om drakar. When we were dragons är en bok om livet.


Om boken

Titel: When we were dragons
Författare: Kelly Barnhill
Förlag: Hot key books (2022)

Just nu i september 2022

September är en av mina favorittider på året, kanske till och med min allra bästa månad. I år har jag bestämt mig för att verkligen njuta av allt septembrigt till vardags. Någon bokmässa blir det inte för mig i år, främst eftersom jag inte längtar alls. Som det känns nu är mina mässdagar över, men förhoppningsvis kommer jag på andra tankar ett annat år. Den här september ska dock fyllas med höstluft, läsning, promenader, en ensam hotellhelg och stresshantering (livet som mamma till ett barn med autism är aningens krävande just nu). Jag rör mig helst stilla, stilla genom livet för tillfället.

Just nu…
… läser jag: When women were dragons av Kelly Barnhill. Jag har inte kommit långt men hittills är det en bok om kvinnlig vrede och frigörelse som lovar bli såväl arg som rolig.
… ser jag på: näpp. Här orkas inte titta. Härom veckan såg jag dock Crazy rich asians och blev grymt besviken eftersom jag inte gillade alls. Mutter mutter.
… lyssnar jag på: det ständigt hungriga katternas klagosång. Och tystnaden om mornarna på balkongen.
… längtar jag efter: Soliga septemberdagar och lugn.

Vad gör du just nu? Svara gärna på din egen blogg eller i kommentarerna här och titta in hos Anna, Linda och Ulrica för att se vad de gör just nu.