Mannen i svart

I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that’s real
The needle tears a hole
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

I wear this crown of thorns
Upon my liar’s chair
Full of broken thoughts
I cannot repair
Beneath the stains of time
The feelings disappear
You are someone else
I am still right here

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way

Jag lämnar den här texten (av Trent Reznor) här. Jag vet inte i vilken ordning ni vill ta det, men först kanske det kan passa att reflektera över hur sjukt januari den här låttexten känns. Djupt inne i det själsliga mörkret… Sen kan ni klicka på den här länken och höra Johnny Cash sjunga orden. Sen kan ni klicka på den här länken och läsa vidare i dagens Kulturkollo-text om min djupa kärlek till The man in black, hans musik och hans sökande.

Om rädsla

Idag skriver jag på Kulturkollo om allas (nåja, men mångas i alla fall) vår rädsla för att tappa vårt själv. Det blir Buffy, Supernatural och lite annat smått och gott. Texten hittar du här.

Kulturkollo på bokmässan

Bokmässan_2015.jpg

Ska du på bokmässan i år? Då har du inte missat att Kulturkollo håller bokbloggarrummet öppet i år igen va? Eller att vi bjuder in till en massa roliga saker för bokälskare? På torsdag blir det bokälskarmingel med kaffe, fikabröd och författarmöten, lördag bjuder på feelgoodmingel med bland andra Mhairi McFarlane (och Lisa Jewell som jag precis läst min första bok av (recension kommer i veckan) och nu är relativt förälskad i). Och på söndag kan du, men inte jag eftersom jag orutinerat bokat en tidigare tågbiljett hem, bokcirkla om Kim Thúys Vi med självaste Kim Thúy. Och det finns platser kvar så anmäl dig om du inte gjort det. Info om hur och var du anmäler dig finns hos Kulturkollo och via länkarna i det här inlägget.

Uppdatering: Här hittar du ännu mer info via Bokmässan.

Allt går sönder + Lila hibiskus = sant

Nu har jag skrivit det där inlägget på Kulturkollo. Det där nerlugnade om patriarkat och kristendom, förändring och kontinuitet i Lila hibiskus och Allt går sönderLäs, läs!

Mat och Masterchef

Den här veckan skriver vi om mat på Kulturkollo och jag har redan hunnit breda ut mig om min odödliga kärlek till Masterchef Australien. Inget nytt under solen 😉 Men det pågår intressanta diskussioner om olika varianter av Masterchef-konceptet i kommentarerna till inlägget så läs och delta gärna om du som jag är lite besatt. Varning dock för att det finns bra tips på hur man kan se oändliga mängder program…

Nu cirklar vi Northanger abbey

Det är liksom strunt samma att inledningen på mars bjudit på snö och utmattning. Jag har ägnat stor del av den senaste veckan åt att ligga i sängen, invirad i filt, medelst varmdryckkopp och Catherine Morland. Jag älskar Catherine Morland! Och Northanger abbey, och Tilney och hela familjen Morland och humorn och lättheten och boknörderiet. Älskar!

Och den här veckan ska jag få diskutera Northanger abbey i Kulturkollo läser, vilken lycka! Häng med du också!

Bild: tea00004 av mcconnors

Pinsamt!

Den här veckan pratar vi om pinsamheter på Kulturkollo. Om sånt vi tycker är lite jobbigt att erkänna och sånt som får oss att plocka fram skämskudden (alla inlägg i ämnet hittar du här).

Utmaningen för veckan handlar naturligtvis om sånt som vi helst inte talar om:
Vad är din skämskuddekultur? Vilka böcker sätter du inte upp på läst-listan eller som halvt göms i bokhyllan? Vilka TV-serier kan du absolut inte missa, men som du inte direkt pratar om när andra vill ha tips? Vilka filmer kan du inte låta bli att gilla, trots att du vet att det egentligen finns så mycket ”bättre”? Eller du kanske har en skämskudde-crush på en Hollywood-stjärna eller pop-idol?

Jag klarar mig rätt bra rätt länge i den här uppräkningen, jag skäms inte särskilt lätt över något tydligen. Jag sätter upp alla mina böcker på läslistan, jag skäms inte över vilka tv-serier jag gillar (även om jag kanske borde ibland), när jag väljer film ser jag gärna smetiga, rätt dåliga, kärleksfilmer framför sånt där djupt som jag också gillar men inte alltid orkar med. Och skäms gör jag inte. Men sen blir det lite jobbigt. För jag är ju sån att jag ständigt förälskar mig i folk jag inte känner och/eller som inte finns. Jag blir liksom lite kär lite ofta, på ett ganska milt och inte allt uppslukande sätt. Det är en del av min passionerade benägenhet att bli lite besatt av saker (Wolf Hall, Doctor Who), och när jag faller ner i det underlandet för det med sig också förälskelse i karaktärer (Thomas Cromwell! Castiel) och skådespelare (David Tennant (men inte längre!), Tom Hiddleston, Tilda Swinton). Jag tänker fördjupa mig lite i detta på Kulturkollo om några veckor, och då kommer det också stå klart att jag inte alls har vett att skämmas över detta beteende…

Vill du läsa om sånt jag faktiskt tycker är pinsamt på riktigt? I så fall finns ett inlägg på Kulturkollo om överdrivet sex och dåliga kärleksförsök på tv. Hu!

Nystart på Kulturkollo

Under januari har Kulturkollo vilat sig lite i form inför nya fräscha temaveckor och nu är vi framme vid den första för året. Kort och gott heter temat och är tänkt att inkludera allt som är kort, och gott. Jag skriver i ämnet redan idag och har valt att tipsa om mina allra bästa kortromaner (som vi ju alla vet är den bästa sortens romaner).

Ack Värmeland

Idag tar jag upp plats på Kulturkollo med min hembygd igen. Den här gången blir det ett sorts inre strövtåg genom landskapet i sällskap av författare och konstnärer som betytt mycket för mig och som beskriver det Värmland som är mitt. Här hittar du texten. Missa för allt i världen inte heller gårdagens fantastiskt fina text av Robert Wangeby, om att komma hem (om en nu kan göra det vill säga). Texten finns här, och där har du också möjlighet att vinna Roberts debutroman som heter just Komma hem.