Det finns få saker som gör mig så heligt förbannad som vuxna människor (det är alltid vuxna människor) som slänger skit på Greta Thunberg. Det finns mycket som eldar på mig i det, men mest att hon är ett barn och alla vuxna borde begripa att kommunicera med och om barn (och varandra, men det har jag gett upp hoppet om för länge sen) och så är det det där med att de så väldigt ofta sjunker till att förlöjliga hennes diagnoser. Jag tror att det finns en särskild plats i helvetet för sådana människor faktiskt, jag hoppas i alla fall lite på det. För en attack mot Greta för hennes diagnosers skull är ett påhopp på varenda unge här ute som kämpat med och försöker göra liv med en diagnos.
Scener ur hjärtat handlar om en utmattning som är lätt att känna igen, en panik, delar av liv jag önskar att jag inte också bar. Den där kampen, det där som inte blev som man tänkte och som måste omskapas till något man kan tänka är ok ändå.
Jag fajtas dagligen med min klimatångest, försöker göra så gott jag kan med de verktyg jag har, misslyckas ständigt, men ger inte upp. I det är Scener ur hjärtat om inte hoppfull så i alla fall inspirerande. I allt det där andra, utmattningar och familjeliv med diagnoser är den något annat. Inte mindre viktig, men något annat. Den styrka dessa föräldrar utstrålar i sin sårbarhet är så oändligt stor att jag tar den till mitt hjärta för att plocka fram de dagar det behövs.
SCENER UR HJÄRTAT
Författare: Malena Ernman och Svante Thunberg
Förlag: Polaris (2018)
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Enligt O