Fjärde riket läste jag till Kulturkollos bokcirkel och hade det inte varit för det så hade jag aldrig lyckats läsa ut den. Så jobbig! Det finns en anledning att jag undviker skolskildringar. Nu råkade jag dessutom läsa större delen av boken under en dag när jag mådde rätt dåligt av andra orsaker också, inte bästa tajming på den kan vi väl säga.
Fjärde riket är inte särskilt fantastisk, där finns luckor och sånt som jag inte gillar men som diskussionsunderlag är den superb. Det som jag tycker är så jobbigt är den där maktlösheten som går rakt in i kroppen på mig och som jag minns. Det fanns ingen att gömma sig bakom på den tiden, att stå helt naken i all sin ickeperfekta vuxenblivarkropp… Fy sjutton! Att ha överlevt det, att inte få ångest över att barnen ska igenom det…
De flesta är ganska osympatiska i den här boken och de vuxna lyfter inte ett finger för ungdomarnas skull. Å andra sidan betraktas alla ur elevernas perspektiv och jag är inte säker på att de vuxna verkligen gör det de verkar göra eller att de ser det ungarna tror att de ser.
Jag är glad för att jag läste för diskussionernas skull men samtidigt också lite ångerfull, nu håller jag mig borta från skolböckerna tills jag är pensionär. Eller något…
[su_note note_color=”#fcfcf0″]
FJÄRDE RIKET, Maria Nygren
Månpocket, 2014
Andra som skrivit om boken: Läs intervjun med Maria Nygren på Kulturkollo för helt nya infallsvinklar![/su_note]