Nu har jag läst Flickan på tavlan, främst av två mycket starkt vägande skäl – omslaget och Bokbabbels hyllning. Och jag gillar boken, väldigt mycket till och med. Samtidigt ligger det något obestämt, skavigt, och gnager i bakgrunden…
På 145 korta sidor träffar vi Ella, lär hon känna en nyinflyttad kille, blir kompisar avståndstagande, anar vi en spricka i gymnastikkompisens yta, köper Ellas föräldrar ett torp, lär sig Ella (den hårda vägen) att det spökar i stugan, träffar hon några åldringar och får vi möta den olyckliga flickan på tavlan. Jag älskar verkligen varenda berättelsetråd i den här boken och hade önskat att i alla fall få följa någon till slut. Hur ska det gå för Dylan? Kommer Ella fortsätta med gymnastiken? Vad är det egentligen som sker i kompisgänget? Vad händer med torpet och flickan och…? Kommer det en fortsättning eller måste jag helt enkelt leva med att ha fått en inkik i Ellas liv och sedan klara av att lämna det vid det?
Flickan i tavlan är en fin liten bok, till skillnad från Bokbabbel blev jag inte det minsta rädd men det gick bra ändå…
Flickan på tavlan av Rebecka Åhlund. Rabén & Sjögren
Finns också som Ebok hos Bokii.se