Den är svårbeskriven Kanada. Den är flyktig och kompakt på samma gång, jobbig och lättsmält. Det enda som är riktigt säkert är att jag tycker mycket om den.
Jag kan inte låta bli att jämföra med Jonathan Franzens Frihet som jag läste med stora förväntningar, den som skulle vara ”Den stora amerikanska romanen” men i min värld blev pladdrig och irriterande. Fords Kanada är ”Den stora amerikansk/kanadensiska romanen”, den beskriver både det amerikanska och det kanadensiska så att mentaliteten och tonen blir väldigt påtaglig. Den utforskar.
Det enda jag fastnar på, och något måste jag ju alltid klaga på eller hur!?!, är förespeglingarna. Inledningen är fantastisk – de första meningarna där Ford spoilar stora delar av handlingen själv. Men när han sen inleder rätt många kapitel med att hinta om ”katastrofen som skulle komma” och sånt så blir det lite långtråkigt. Lite onödigt är det också, lita på din fantastiska berättarförmåga Richard, det gör jag! Kanada var ett ganska långlivat läsprojekt för mig men ett allt igenom njutningsfullt sådant.
Kanada av Richard Ford. Brombergs