I somras lyssnade jag på första halvan av Tjänster och gentjänster, men som I owe you one i engelsk inläsning. Jag insåg efter ett tag att jag avskydde allt med den, känslan växte och växte tills jag helt enkelt fick ge upp boken. Det som störde mig var säkert flera saker, men mest tyckte jag bara väldigt illa om varenda en av karaktärerna (med möjligt undantag för Seb, han var inte med så mycket där i början). Och så hade jag väldigt, väldigt svårt för familjedynamiken och hur huvudpersonen Fixie lät alla bara klampa på henne hela tiden. Jag var rätt nöjd när jag insett detta och valde mig en annan ljudbok istället.
Sen blev det ändå så att jag plockade med mig boken hem från biblioteket i hopp om att min aversion litegrann grundade sig i inläsningen. Det var nog så att det var så, men jag hade väldigt svårt att skaka av mig min skeptiska inställning. Jag tycker verkligen att det tar sig efter mitten och slutet är till och med rätt fint. Men jag har fortfarande svårt för dem allihop, Fixie också. Jag misstänker helt enkelt att det inte gick att reparera vår dåliga start.
Tjänster och gentjänster har en del som talar till dess fördel också så låt dig inte avskräckas av min upplevelse. Miljön, familjen Farrs inredningsbutik, är rätt fantastisk. Jag skulle gärna åka till London och gå runt bland hyllorna i den en eftermiddag. Seb är en fin karaktär, en som går på djupet och har hemligheter och värme och allt möjligt som är bra. Det finns humor förstås, det är ju Sophie Kinsella det här. Det finns också något som fick mig att trots allt plocka upp boken igen och läsa ut den.
TJÄNSTER OCH GENTJÄNSTER
Författare: Sophie Kinsella
Förlag: Printz publishing (2019)
Översättare: Helen Ljungmark, originaltitel: I owe you one
Köp den t.ex. här eller här.