Bokfrågornas ABC 6

Snart är jag ikapp med alla bokstäver i Lilla O:s Bokstävernas ABC – idag är det bokstaven F som gäller.

Frihet är viktigt och böcker handlar inte sällan om längtan efter detsamma. Berätta om en bok som du tycker handlar om frihet! Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter är för mig en bok om frihet. Det är inte utan att man blir avundsjuk på Ronjas planlösa traskande i skogen och fria uppfostran. Samtidigt visar boken på ett fint sätt att fri inte är detsamma som frikopplad från kärlek och vissa åtaganden.

Böcker blir ofta film. Vad gör du helst och oftast först, ser filmen eller läser boken? Brukar du se filmatiseringar av böcker du läst? Vissa filmatiseringar vill jag inte se eftersom jag vet att de aldrig kan komma i närheten av min upplevelse av boken. Andra böcker, som vanligen inte betytt lika mycket för mig ser jag gärna. I exempelvis Jane Austens fall känns vissa av filmatiseringarna lika mycket som original som boken gör (exempelvis BBC-serien med Jennifer Ehle och Colin Firth i Stolthet och fördom). Jag läser nog helst böcker innan jag ser filmatiseringar om jag har tänkt mig att läsa boken alls vill säga.

Berätta om en riktigt bra filmatisering av en bok! Sagan om ringen-filmatiseringen tycker jag ju är finfin. Däremot har jag väldigt svårt för böckerna (har bara läst en och en halv men ändå) som jag minns som rätt sega. Efter att ha sett filmerna blev jag sugen att försöka läsa igen men det gick inte…

Jag vill att du uppmärksammar en författare som du tycker får på tok för lite utrymme. Oj, vilken svår fråga! En författare som väl i och för sig får mycket uppmärksamhet men som skulle förtjäna ännu mer är Pija Lindenbaum. Hennes böcker har ett barnperspektiv och ett genus och queer-tänk utöver det vanliga. Jag är så otroligt tacksam över att vara förälder nu när det finns sådana böcker att tillgå.

Emma på verandan

Förrförra veckan började jag berätta om mina stora läsupplevelser och gick ut hårt med hela Stad-serien för att fortsätta med hela Maria Langs produktion. Länkar till läsupplevelserna hittas under fliken Läst här ovan. Nästa stora läsupplevelse (som aldrig någonsin kommer att rangordnas) upplevde jag under tre varma sommardagar och lika många ljumma och till synes oändliga sommarkvällar för kanske 15 år sedan.

Jane Austens Emma är i min bokhylla en avskräckande klumpig tegelsten. Dessutom är det den utgåvan med Gwyneth Paltrow på framsidan vilket ju är lagom inspirerande – jag kan inte nog poängtera hur mycket jag avskyr filmomslag på böcker (önskar att den fina bilden som illustrerar texten här intill fanns också på min bok)… Men dessa omständigheter till trots var jag febrigt fast efter det först lästa ordet.

Emma Woodhouse är en spännande (och sympatisk) hjältinna på det sättet att man älskar henne trots ett ganska stort upplag av fel och brister. Emma ställer till det, trasslar in sig och sårar. Hon bedriver den ena misslyckade äktenskapskampanjen efter den andra för sin stackars vän Harriet. Hon är ofta ganska irriterande men samtidigt just därför härligt komplex och djupt älskvärd. Berättelsens slut- (och höjd-) punkt nås när mr Knightley (ljuvligt gentlemannamässig, sårbar och storebrorsförträfflig) förklarar att han (förstås) älskar Emma. Inte direkt oväntat kanske men genomfört med Austensk elegans och värme.

Mr Knightley ja – kändes inte han alltid lite stabilare än Elisabeths Mr Darcy (i Stolthet och fördom – med det inte sagt att jag nödvändigtvis föredrar honom…)? Jag var nog i alla fall lite småkär där ett tag 🙂

Jag är ju svag för allt Jane Austenskt och också de flesta filmatiseringarna. Jag är väldigt förtjust i Jeremy Northams Knightley och Kate Beckinsales Emma (i olika filmatiseringar dock). Men, samtidigt som såväl Stolthet och fördom som Förnuft och känsla överförts till tv och vit duk flera gånger med stor framgång har de försök som gjorts med Emma i min mening aldrig nått ända fram. Kanske kan den här nya BBC-serien vara något att hoppas på (de brukar ju kunna det där de engelska tv-makarna…). Annars får det helt enkelt, inom en inte allt för avlägsen framtid, bli ett återbesök i Emmas värld via den där fula tegelstenen.