Bokstävlarna har intresserat mig för serier, läst The Passage samtidigt som mig och gett mig glädjen att få skicka en vunnen Wolf Hall som lästes och gillades. Bokstävlarna är troligen min favoritblogg numero uno och har varit det mycket, mycket länge. Det är med stor glädje jag nu presenterar Bokstävlarnas inlägg i sommarläsningsserien.
När jag var barn tillbringade jag alla somrar, minus första och sista veckan på sommarlovet, i familjens sommarstuga. Jag släpade alltid med mig en hel hög med böcker jag sommarlånat från biblioteket och jag läste alltid ut högen innan det ens hunnit bli midsommar. Inte för att det gjorde så mycket. På landet fanns nämligen en veritabel skattgömma bestående av serier, serier och åter serier. Och den räckte hela sommaren.
En stor del av skatten bestod av ganska ordinära serier, sånt som de flesta barn i min ålder läste. Kalle Anka, Bamse, Bobo och några nummer av Min Häst som min syster av någon outgrundlig anledning köpte ibland (ingen av oss var hästtjejer). Här fanns också bande dessinée, fransk-belgiska serier, som Tintin, Asterix, Gaston och mina personliga favoriter Spirou och Yoko Tsuno.
Mest spännande var de serietidningar min bror prenumererade på: Fantomen, Agent X-9, Magnum och – kanske i synnerhet – alla de olika Marvel-tidningar som föddes, dog, återuppstod och slogs ihop i ständigt nya variationer i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Marvels superhjältar och mutanter följde med mig överallt; ut i solen på verandan, med på båtresorna ut till någon närbelägen ö eller på de dagliga besöken vid den närmast belägna lilla stranden. De följde med när jag satt och ritade vid köksbordet och istället för att rita prinsessor satte ihop mitt eget lilla superhjältegäng, komplett med biografier och statistik över olika krafter. 
Eller när jag ritade mina egna taffliga serier som bestod mer av ljudeffekter än någon sammanhängande handling. Men mest av allt fick de följa med i våningssängen som min pappa byggt, där jag och mina syskon tillbringade kvällarna med att klia på myggbett och plöja tidning efter tidning
Sommarläsning för mig är minnet av att ligga i en trång våningssäng med en hög vältummade serietidningar på magen medan regnet trummar på verandans plasttak. Det är att leka X-men i skogen och bråka om vem som ska få vara Storm. Det är att fnissa högt åt Spindelmannens one-liners och att göra vad som helst för att kunna byta plats med Kitty Pryde.
Sommarläsning för mig är serier i obegränsad mängd och utan någon som helst censur, allt från pedagogiska barnserier till bisarra blodiga äventyrsserier där hjältinnan av någon anledning alltid råkar tappa sin läderbikiniöverdel. Sommarläsning kommer alltid vara synonymt med serieläsning för mig och än idag kan jag ibland längta efter de där plastbackarna fyllda av tidningar och album som fortfarande står i sommarstugans förråd i väntan på att få bli lästa.
Serieinspiration var det ja… Jag känner igen nästan allt det här, sommarläsningen när det regnade och allt kunde läsas och älskas. I serieväg minns jag särskilt John Carter, människan på Mars som jag slukade flera omgångar av hemma hos min gammelmormor. Jag tror att Deja Thoris behöll överdelen på men jag minns den samtidigt som mycket liten, för att inte säga mikroskopisk…
Tack kära Bokstävlarna för att du inspirerade mig att börja läsa serier genom ett inlägg (om Nina Hemmingson tror jag det var) som gjorde att jag började botanisera i bibliotekets seriehylla.
Instämmer helt och hållet, hade det inte varit för Bokstävlarnas serieentusiam vete sjutton om jag kommit på tanken att läsa. Och jag är väldigt glad idag att jag gjorde det!