I utkanten av allt. Av ett Reykjavik i förvandling. Ett självständigt Island, ett världskrig som är till ända. Spanska sjukan griper om staden, vulkanen Katla spyr ur sig sitt innanmäte och Mani Steinn går på bio, suger av män mot betalning och söker efter en flicka så omhöljd av mystik att hon måste vara en saga.
Förra gången jag läste Sjón (Skymningsinferno) lärde jag mig att bara följa med, att låta orden leda mig och inte hysteriskt söka en mening. Meningen kommer och faller på plats vad det lider. Nu är inte Mani Steinn en lika poetisk och enigmatisk bok som Skymningsinferno, men tankesättet hjälper. Jag skulle bli åksjuk av Sjons vändningar annars.
Mani Steinn är en kort men innehållsrik skildring av en stad och en pojke som kanske aldrig funnits men som ändå är på riktigt. Och skulle du läsa och inte fastna råder jag dig att hålla ut fram till slutet (det är ju ändå bara 125 sidor bort). De sista sidorna rymmer en hel värld av sorg och utanförskap, men också av värme och kanske ett lyckligt slut.
[su_note note_color=”#dafdf5″]
MÁNI STEINN- POJKEN SOM INTE FANNS
Författare: Sjón
Förlag: Alfabeta förlag (2014)
Översättare: John Swedenmark
Köp t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Bokmania, Anna på Kulturkollo [/su_note]
Lockande recension, den här måste jag nog läsa.
Jag tror nog att du skulle kunna tycka om den, testa!